SNS DEMOKRATIRÅD 2005

Pressklipp

"Tidningar bantar bort sina själar"
Hans Bergström, Axess, 6, 2005.
SNS Demokratiråd visar i sin senaste rapport att det pågår ett skred även i Sverige i allmänhetens acceptans för integritetskränkande journalistik. Vanan vid ett mindre allmänväsentligt utbud sänker även läsarnas medborgerliga anspråksnivå. Uslare tidningar ger sämre publik, som i sin tur minskar underlaget för kvalitetspress.

"Journalistik i förändring"
Tobias Olsson, Sydsvenskan 050905
Rapporten kommer nog, avslutar Tobias OIssson, att uppfylla ett viktigt syfte: att uppmuntra till diskussion om journalistiken såväl inom som utanför medievärlden själv. Och det kan säkert också vara bra för - just det- integriteten.

"Ägare av medier behöver visa vad de vill stå för"
Hans Bergström, Dagens Nyheter 050719
"SNS:s roll är att söka sig till gränslandet mellan forskning och praktik. Den goda sidan med detta är att rapporter inspirerar diskussioner kring policy. Problemet är att intressanta analyser lätt skyms av enstaka förslag som är mindre genomtänkta. Så riskerar bli fallet med 'Mediernas integritet'."
"Men mer bestående än förslagen är analysen. Författarna konstaterar att det har skett en historisk övergång från familjeägd press, med ägare och publicist i en och samma person, till moderna medieföretag i förening med en professionaliserad journalistkår. Därav följer osäkerhet om uppdrag och uppdragsgivare." "Ägarna kan härvidlag inte smita undan, av rädsla eller ovilja. 'Mediernas integritet' ger en rejäl stöt till en nödvändig inre prövning hos medieföretag."

"Medierna och samvetet"
Tore Winqvist, Upsala Nya Tidning 050707
"Demokratirådet har en rad praktiska råd, som verkar vettiga, t ex en skärpning av Pressens Opinionsnämnds praxis, som tyvärr lett till att många inte anser det mödan värt att anmäla ens grova kvällstidningsfadäser. (...) Vad man skulle kunna önska därutöver är några rejäla undersökningar och analyser ur sociologisk och etnologisk synvinkel. Mycket talar för att media tenderar att polariseras mellan en värld, där cyniska s k nyliberaler säljer smaksig och i längden förråande underhållning åt lågutbildade och passivt populistiska löpsedels- och kvällstidningskonsumenter, och resten av en övervägande vänstersinnad jornalistkår som gör kvalitetsprogram och artiklar åt en lika övervägande borgerlig och välutbildad medelklasspublik."

"Hur fri är journalistiken?"
Hanna Grahn Strömbom, Borås Tidning 050630
"Det här är politisk analys på hög nivå. Kombinationen med en blixtbelysning av mediesystemet och journalistikens villkor gör rapporten till riktigt bra läsning för den som vill uppdatera sig. Dock måste jag påpeka att bra journalistik är mycket mer än frånvaron av dålig journalistik. Visst framgår också detta av Demokratirådets rapport, men slagsidan ligger åt diskussioner om vilka lagar och regler som talar om vad journalister inte ska göra snarare än vad som krävs för att skapa kvalitativ journalistik i positiv bemärkelse."

"Medias granskande roll"
Nya Wermlands-Tidningen, ledare, 050630
"Det är naturligtvis bara bra att SNS demokratiråd undersöker svenska media och dess betydelse. Ingenting torde vara viktigare i vårt samhälle än en öppen och fri granskning av makt och myndighetsutövning. Men det går inte att klumpa ihop media till en enda enhet."

"Medierna är nödvändiga för att garantera vår demokrati"
Gotlands Tidningar, av Yngve Sunesson, Centertidningars Nyhetsbyrå, 050621
"Vad SNS demokratiråd mest ägnar sin rapport åt är den interna journalistiska integriteten. Här förs ett intressant resonemang om det växande 'journalistmisstroendet'. Det är utan tvekan så att misstroendet mot kvällspressen, men också mot journalister i allmänhet, är ett problem för medierna och därmed för demokratin. (...) Genom en medveten plan för ett mer öppet och etiskt förhållningssätt kan medierna återfå ett större förtroende och därmed bidra till att stärka demokratin."

"Öppna inte dörren för nya regleringar"
Svenska Dagbladet, kommentar av Mats Johansson, 050619
"'I mediernas värld finns det makt utan ansvar och ansvar utan makt.' Som åtgärd föreslås en ny grundlag, en enhetlig medienämnd och som granskningsorgan, samt nya etiska spelregler. Men att öppna grundlagsdörren vore olyckligt när ledande makthavare hotar med nya regleringar. Ge dem inte chansen, det är illa nog med befintliga ingrepp som en snedvridande reklamskatt. Inga nämnder eller etikregler i världen lär heller hindra lösnummerpressen från att tala latrin istället för latin, om individuella kränkningar inte kostar mer än idag."

"SNS:s demokratiråd mediegranskar bra, men missar en del"
Barometern, ledare, 050616
"Därför är SNS:s demokratiråds senaste rapport (2005) mycket stimulerande - här skärskådas medias integritet ur en mängd vinklar. Företagsmässiga, yrkesetiska, politiska och tekniska. Bland det förtjänstfulla i SNS-rapporten är att författarna (...) starkt poängterar att man inte kan tala om media i största allmänhet. (...) 'Media' kan inte ta ansvar för något - en enskild tidning kan. 'Media' är inte si eller så. En radiokanal eller en tidskrift är det. (...) Möjligen har de missat ett perspektiv som nog är ganska viktigt, bland annat för integriteten. En tidning, en tidskrift, ett tv-bolag eller en radiostation fungerar altid i samverkan med sina läsare, lyssnare eller tittare, inte ut mot en abstrakt medborgerlighet. Det är i samspelet med den krävande och också betalande publiken som mediet ifråga formas. (...) Den andra faktorn som SNS-forskarna går över lite snabbt är läsarnas motsats på andra sidan tidningen:ägaren. (...) Det är i spänningen mellan ägaren som vill något och den aktivt väljande läsekretsen som utveckling och oräddhet sker. För det farligaste hotet mot integriteten kan ibland vara slätstrukenheten, konflikträdslan och det oöverlagda grupptänkandet."

"Tummen ner för mediegrundlag"
Pressens Tidning, 050616
"Pär Fagerström, Tidningsutgivarnas ordförande, ska ha Demokratirådets rapport som sommarläsning, men säger att den verkar ha ett vällovligt syfte. Om en gemensam medienämnd säger han att 'mitt spontana intryck är att en gemensam nämnd skulle betyda alltför byråkratiska mekanismer'. En ny mediegrundlag anser han inte behövs. I ett nytt grundlagsbygge finns det i dag risk att yttrandefriheten inte står i centrum. Då kanske det är bättre att låta bli. - Den wärringska kommittén (kommittén för skydd av tryckfriheten under ledning av PeO Wärring) får titta på det där."

"Kritik? Vem bryr sig?"
Ledare i Journalisten nr 19 2005-06-14 av Martin Jönsson
"I en annan rapport, Demokratrirådets Mediernas integritet, är kritiken ännu hårdare. Här konstateras att det är befogat att tala om ett ”journalistmisstroende”, att det etiska regelverket är otidsenligt och tandlöst och att medieföretagen är alldeles för slutna och ovilliga att själva bli granskande. 'Medierna behöver inte vara mediernas blinda fläck', anser forskarna och efterlyser mer mediegranskning bortom branschpressens egen. (...) Dessa mediekritiska bulletiner har dock inte fått något större genomslag i medierna. (...) Kritiken mot medierna behandlade DN istället i en ledare några dagar tidigare, med en rubrik som tydligt angav tonen: ”Svepande mediekritik falsk och vilseledande”. Där berördes visserligen en del av kritiken som framförs i Demokratirådets rapport, men som vanligt är inställningen till externa mediekritiker aggressivt skeptisk – om den inte gäller politikernas tafsande på tryckfriheten; då är DN, liksom övriga publicister, gärna med på banan."

"Demokratiforskarna vill klyva förbundet"
Journalisten nr 19 2005-06-14
"Dela upp Journalistförbundet i två delar - en som värnar medlemmarnas fackliga intressen och en annan som vakar över medlemmarnas yrkesetik. Det förslaget presenterade forskarna bakom Demokratirådet i förra veckan. (...) Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén avfärdar helt idén. - Detta visar på den selektiva kunskap som forskare har. Det är just tack vare att vårt förbund både är ett fackförbund och ett yrkesförbund som vi kan arbeta för att medlemmarna ska ha så goda förhållanden att de kan vårda den goda journalistiken. (...) Barbro Fischerström, VD på Tidningsutgivarna, anser att Demokratirådet har en övertro på att regler garanterar att frågorna hanteras med gott omdöme. - Vi har de regler vi behöver och borde istället satsa på att få igång bredare och livaktigare diskussioner på redaktionerna och i andra fora."

"Aldrig lydig lakej"
Ledare i Sydsvenska Dagbladet 2005-06-10
"SNS pågående medieprojekt granskar också ekonomijournalistiken – till näringslivets förtjusning. Fast oron bland företagsledare gäller knappast mediernas integritet, utan journalister som nosar upp fiffel.
Frågan är om Demokratirådets omsorg om integriteten har fötts ur makthavares kritik, ur en oro för olydnad. Så kan det naturligtvis vara. Många krav kan ställas på medier. Men att vara lydig hör inte dit."

"Medierna behöver stärka integriteten"
Ledare i Hudiksvalls Tidning 2005-06-10
"Demokratirådets rapport innehåller många intressanta principiella idéer, men är tunn när det gäller det konkreta innehållet. Författarna beskriver nuvarande regler som omoderna, men presenterar inte hur de anser att regler anpassade till dagens - och framtidens - medielandskap konkret skulle se ut. Visst är rapporten givande läsning, men med så många kloka hjärnor förväntar åtminstone jag mig något mer konkret."

"Ha inga illusioner om statsmakten"
Ledare i Dagens Nyheter 2005-06-10
"Massmedierna har makt och bör ständigt granskas kritiskt. Men ha inga illusioner om statsmakten. Om den inte möter motkrafter är den alltid snar att nagga tryck- och yttrandefriheten i kanten." (...) Men Olof Petersson och de tre andra forskarna bakom boken går inte i den vanligaste av de mediekritiska fällorna: att dra kategoriska slutsatser om 'medierna' som om de vore en homogen grupp med gemensam rörelseriktning. (...) Även staten som ett hot mot mediernas integritet berörs i rapporten - men mer i förbifarten. Och just här finns den största svagheten i Demokratirådets analys. (...) När lagstiftningsfrågor berörs i rapporten är det mer utifrån perspektivet: Vad skulle kunna göras bättre? Inte utifrån frågan: Finns här en risk att mediernas integritet kränks och tryckfrihetsrättsliga värden går förlorade?

"Hård mediekritik från Demokratirådet"
Dagens Nyheter (kultur) 2005-06-10
"-Allmänhetens uppfattning att det är svårt att ställa medierna till ansvar för felaktiga publiceringar kan leda till ökad lagstiftning. Och då får vi ett annat integritetsproblem med risk för ökad politisk styrning. Därför är det viktigt att medierna tar ett större ansvar för självgranskning, säger statsvetaren Olof Petersson, ordförande i Demokratirådet."

"Demokratirådet läxar upp medierna"
Tidningen Journalisten 2005-06-09
"Skärpta pressetiska regler, en samlad Medienämnd och större öppenhet i medieföretagen. Det är några av de förslag som Demokratirådet i dag lade fram i sin rapport för att stärka mediernas integritet. Det är en besk medicin som forskarna (...) rekommenderar medierna i rapporten 'Mediernas integritet', som är årets rapport från SNS Demokratiråd, undersöker mediesystemet, som presenterades idag."

"Medier anklagas för bristande integritet"
TT 2005-06-09
"Svenska medier kräver öppenhet av alla, men är själva stängda för insyn. De styrs av ett föråldrat regelsystem som många medier inte ens bryr sig om att följa. Demokratirådet målar upp en mörk bild av mediernas integritet och föreslår genomgripande förändringar."

"Öppenhet ska rädda mediernas integritet"
Pressens Tidning 2005-06-09
"De har inte tillräcklig integritet och behöver därför utveckla förmågan att värna sin självständighet och stärka sitt försvar mot påtryckningar av kommersiellt, politiskt och populistiskt slag. Demokratirådet ger förslag till ny grundlag, nytt och gemensamt råd för självgranskning och en ökad insyn i medierna själva i sin årliga rapport som presenterades i dag. Mediernas integritet, som rapporten heter, tar avstamp i den allmänna inställningen till medierna och debatten om dem. Huvudtemat är att integritet skapas av öppenhet."

"SNS sågar mediernas integritet"
Dagens Media 2005-06-09
"I en rapport från SNS Demokratiråd, som bygger på en granskning av mediebranschen, pekar forskargruppen på otydlighet, passivitet och bristande integritet bland journalister och medieföretag." SNS:s roll är att söka sig till gränslandet mellan forskning och praktik. Den goda sidan med detta är att rapporter inspirerar diskussioner kring policy. Problemet är att intressanta analyser lätt skyms av enstaka förslag som är mindre genomtänkta. Så riskerar bli fallet med "Mediernas integritet".