SNS DEMOKRATIRÅD 2007 Medierna och yttrandefriheten
Yttrandefriheten naggas i kanten och därmed krymper utrymmet för informationsförmedling, kritik, debatt och nytänkande. Stora delar av allmänheten är beredda att ytterligare inskränka tryckfriheten, visar en ny rapport från SNS Demokratiråd. Medierna står inför ett ökande legitimitetsproblem. Medborgarna är i mediesammanhang inte längre bara passiva prenumeranter och licensbetalare Med dagens teknik öppnas nya möjligheter för den enskilde medborgaren att själv medverka som aktiv deltagare i det offentliga rummet. Gränsen mellan medier och medborgare tenderar därmed att suddas ut. Det återstår att se om dagens lagstiftare och medieansvariga är beredda att ta sitt ansvar för att skapa de regelverk som krävs för att trygga den för demokratin så avgörande yttrandefriheten, skriver Demokratirådet sin rapport.
Summary in English [pdf]. Bakgrundstabeller [pdf]. Yttrandefriheten naggas i kanten och därmed krymper utrymmet för informationsförmedling, kritik, debatt och nytänkande. Stora delar av allmänheten är beredda att ytterligare inskränka tryckfriheten, visar en ny rapport från SNS Demokratiråd. SNS har låtit undersöka allmänhetens uppfattningar om tryckfriheten. Ett antal frågor som tidigare ställts till riksdagens ledamöter ingick i den senaste SOM-undersökningen vid Göteborgs universitet. Svaren visar att en stor majoritet av allmänheten är beredd att inskränka mediernas yttrandefrihet. De som genomgående vill inskränka tryckfriheten utgör 40 procent. De principiella tryckfrihetsanhängarna, de som motsätter sig alla förslagen till inskränkningar består av en liten minoritet om 1 procent. Yttrandefriheten i Sverige vilar på en konstitutionell bas som inte är långsiktigt hållbar eftersom grundlagarna ändras ofta, är teknikberoende och inte ger tillräckligt skydd för yttranden utanför de etablerade medierna, menar SNS Demokratiråd i rapporten Medierna och yttrandefriheten (SNS Förlag). Demokratirådet består i år av professorerna Anker Brink Lund (Handelshögskolan i Köpenhamn), Eivind Smith (Universitetet i Oslo), Lennart Weibull (Göteborgs universitet) och Olof Petersson (SNS).Inte heller mediernas egen självreglering i sin nuvarande form är långsiktigt hållbar. Det är principiellt otillfredsställande att en statlig myndighet kontrollerar etik och journalistik i television och radio. Dagens pressetiska spelregler formades dessutom under förutsättningar som nu ligger flera årtionden tillbaka i tiden. Regelverket har blivit både svåröverskådligt och otillräckligt. Journalisternas yrkesetik granskas av en tämligen osynlig och tillbakadragen nämnd. Medierna står inför ett ökande legitimitetsproblem. Medborgarna är i mediesammanhang inte längre bara passiva prenumeranter och licensbetalare Med dagens teknik öppnas nya möjligheter för den enskilde medborgaren att själv medverka som aktiv deltagare i det offentliga rummet. Gränsen mellan medier och medborgare tenderar därmed att suddas ut. Det återstår att se om dagens lagstiftare och medieansvariga är beredda att ta sitt ansvar för att skapa de regelverk som krävs för att trygga den för demokratin så avgörande yttrandefriheten, avslutar Demokratirådet sin rapport. |