Upsala Nya Tidning 13 augusti 2004
Det stärker inte grundlagen
Olof Petersson och Eivind Smith
Detaljrikedomen i grundlagar tvingar fram ideliga justeringar. Täta ändringar bidrar till att Sverige saknar en stabil konstitutionell grund för folkstyrelsen. Så är det dessvärre också inom tryckfrihetens område, skriver Olof Petersson och Eivind Smith.
Med den nya parlamentariska författningsutredningen har grundlagsfrågor fått högsta politisk prioritet. Åren framöver kommer vi att se många inlägg om hur politikens spelregler bäst bör utformas. I juni bidrog vi med ett inlägg, som medförfattare i årets rapport från SNS Demokratiråd (Demokratins grundlag). På grundval av ett omfattande forskningsprojekt drog vi slutsatsen att Sverige har ett antal brister i konstitutionellt avseende.
I ett inlägg (UNT 28/7) polemiserar Åke Wredén mot vårt förslag att ersätta dagens fyra detaljerade och beskrivande grundlagstexter med en enda samlad, kort och koncis text av verkligt normativ karaktär. Han ser det som ett "långtgående angrepp på tryck- och yttrandefrihetens noga utformade grundlagsskydd".
Vi vill förstärka
Vår avsikt är givetvis inte att försvaga, utan tvärtom förstärka, det
konstitutionella skyddet för tryckfrihet, yttrandefrihet, meddelarfrihet, offentlighet
och andra grundläggande förutsättningar för ett öppet och demokratiskt samhälle.
Som vi visar i vår rapport, och som Wredén helt förbigår, förhåller det sig nämligen så att Sveriges nuvarande grundlagar inte uppfyller kravet på en normativ, styrande konstitution. De svenska grundlagstexterna utgör snarast en politikernas egen ordningsstadga, som ändras efter behov.
De svenska grundlagarna ändras oftare än andra demokratier. Just detaljrikedomen tvingar fram ideliga justeringar. De täta ändringarna bidrar till att Sverige saknar en stabil konstitutionell grund för folkstyrelsen. Så är det dessvärre också inom tryckfrihetens område.
Absurda konsekvenser
Följer man Wredéns resonemang blir konsekvenserna absurda. Om nu alla detaljer bör stå
i grundlagen, varför stanna vid fyra? Varför inte en grundlag om kommunerna, en om
partierna, en om domstolarna och alla andra viktiga institutioner i det demokratiska
styrelseskicket.
Våra förslag syftar alls icke till någon EU-anpassning. Tvärtom vill vi diskutera hur Sveriges konstitution kan göras starkare, exempelvis inom EU. Därmed skulle Sverige få ett bättre konstitutionellt redskap än dagens för att också internationellt hävda den svenska folkstyrelsens grundläggande värden.
Men visst uppmärksammar vi andra demokratiska stater i vår jämförande forskning. Vi anser det nämligen inte självklart att Sverige kan räknas som olympiamästare i demokratins alla grenar. Sverige har faktiskt en hel del att lära av hur andra demokratier ordnat sina konstitutionella grunder.
Åberopas sällan
Sverige har i dag en konstitutionell kultur där grundlagen sällan åberopas i politik
och debatt, eller ens av de rättskipande organen. En ny grundlag skulle bidra till att
stärka den konstitutionella demokratin.
Också själva beslutsordningen borde ändras. En obligatorisk och beslutande folkomröstning bör bli ett led i processen som syftar till en grundlagsändring, så ändringar blir svårare att genomföra än i dag och möjligheterna till offentlig debatt blir bättre. Kontrollen av grundlagens efterlevnad behöver också skärpas.
Demokratirådets förslag avser att göra konstitutionen till folkets egendom, inte
bara politikernas, som i dag, eller juristernas.
Olof Petersson, statsvetare, forskningsledare vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS
Eivind Smith, professor i offentlig rätt vid Universitetet i Oslo
UNT 13/8 2004
Replik
Tidigare inlägg 28/7
Även publicerad i Sundsvalls Tidning 19/8 2004