|
Innehåll 1 En
utredning om demokrati och makt 11
1.1 Demokrati 12
1.1.1 "Det svenska demokratiska idealet" 12
1.1.2 Två tolkningar av demokratin 14
1.1.3 Demokrati: honnörsord eller kritiskt begrepp? 15
1.2 Makt ... 17
1.2.1 Debatten om maktbegreppet 17
1.2.2 Makt och medborgarskap 20
1.3 Den svenska modellen vid en vändpunkt? 21
1.4 Interna förändringsfaktorer 26
1.5 Externa förändringsfaktorer 28
1.6 Industrisamhälle i omvandling 31
1.6.1 Fritiden 31
1.6.2 Familjen 32
1.6.3 Arbetet 34
1.6.4 Klassamhället 36
1.7 Huvudrapportens uppläggning 37
2 Opinionsbildningen 43
2.1 Definitionsmakten 44
2.1.1 Invandrarna i offentligheten 45
2.1.2 Politikens bildvärld 47
2.1.3 Maktens gestalt 49
2.2 Opinionspåverkan 50
2.2.1 Förväntningspolitik 51
2.2.2 Tankestyrning 52
2.2.3 Statens symboler 53
2.2.4 Påverkan som hantverk 54
2.3 Massmedia 57
2.3.1 Massmediestrukturen 57
2.3.2 Hur styrs massmedierna? 59
2.3.3 Massmedia som arena 63
2.3.4 Ett ömsesidigt beroende 66
2.4 Opinionsbildningens dilemman 68
2.4.1 Massmedia, demokrati och samhällsutveckling 69
3 Genussystemet 73
3.1 Den icke problematiserande inställningens hinder 74
3.1.1 Det teoretiska hindret 75
3.1.2 Om genussystemteorier 76
3.1.3 Historisk bakgrund: den växande könskonflikten 80
3.2 Husmoderskontraktet - eller den andra historiska kompromissen 1930-1960 84
3.2.1 1930-tal 84
3.2.2 Övergångsfasen: 1950-1960-tal 87
3.3 Jämlikhetskontraktet 1965-1975/80 89
3.4 Jämställdhetskontraktet 1975/80- 94
3.4.1 Den nutida könskonflikten 94
3.4.2 Könskonfliktens vardagliga ansikte - ett
genuskontraktperspektiv 96
3.4.3 Lösningarna och morgondagens genussystem 104
3.4.4 Jämställdhetsväsendet 105
3.5 Genussystemet inför sekelskiftet: två bilder 111
3.5.1 Den mörka bilden 112
3.5.2 Den ljusa bilden 114
4 Makten över kapitalet 117
4.1 Marknad och demokrati 117
4.2 Äganderätt och medborgarrätt 119
4.3 Ägande i näringslivet: från finansfamiljer till ägarkompetens och kontroll 121
4.3.1 Ägarstruktur och inflytande på 1960-talet 121
4.3.2 Mot ökat institutionellt ägande 122
4.3.3 Teoriutvecklingen kring ägandet 123
4.4 Ägarutredningen 124
4.4.1 Ägarnas kategoritillhörighet 125
4.4.2 Koncentrationen i företagens ägar- och
inflytandestruktur 126
4.4.3 Inflytande och kontroll 127
4.4.4 Kontrollägarskiften 128
4.4.5 Fientliga uppköpserbjudanden 128
4.4.6 Försvarsåtgärder 129
4.4.7 Ägarkoncentrationen på övergripande nivå 130
4.4.8 Maktutredningen och ägarutredningen 131
4.5 Makten över det enskilda företaget 131
4.5.1 Från kapitalandelar till röstandelar 133
4.5.2 Från röstandelar i bolaget till röstandelar på
stämman 134
4.5.3 Från röstandelar till röstmakt 136
4.5.4 Från autonom till heteronom röstmakt 137
4.6 Makten över näringslivet 139
4.6.1 Dataunderlag 140
4.6.2 Koncentration 143
4.6.3 Centralisering 148
4.6.4 Koordination 150
4.6.5 Komplexitet 158
4.6.6 Makten över näringslivet: sammanfattning 160
4.7 Storföretagen och makten 161
4.7.1 Ägarmakt och företagsledarmakt 161
4.7.2 Storföretagens nätverk 162
4.7.3 Storföretagen och den politiska makten 163
4.7.4 Ägarkoncentrationen och demokratin 164
5 De organiserade intressena 167
5.1 Det organiserade Sverige 168
5.1.1 Medlemsförankring 169
5.1.2 Samhörighet med organisationer 174
5.1.3 Organisation som resurs 175
5.2 Fackföreningsrörelsen 176
5.2.1 Förhandlingssystem i omvandling 178
5.3 Organisationerna och staten 179
5.3.1 Kontakter med regeringskansliet 181
5.3.2 Korporatism, järntrianglar och nätverk 182
5.3.3 Aktuella utvecklingstendenser 186
5.4 Organisations-Sveriges problem 190
5.4.1 Konsekvenser för staten 190
5.4.2 Konsekvenser för organisationerna 191
5.4.3 Konsekvenser för medlemmarna 192
5.4.4 Organisationernas nya utmaning 194
6 Medborgarna och politiken 197
6.1 Maktkampen om demokratins institutioner 198
6.2 Klassmobilisering och koalitionspolitik 200
6.2.1 Sveriges politiska asymmetri 202
6.3 Partisystemets förändringar 203
6.4 En klyfta mellan medborgare och politik? 209
6.4.1 Förändringar i politiskt deltagande 212
6.4.2 Ökar eller minskar den politiska jämlikheten? 215
6.4.3 Utbildningens betydelse 217
6.5 Maktlöshetens cirklar 219
7 Den offentliga sektorn 223
7.1 Den offentliga sektorns omfattning 224
7.1.1 Ekonomisk betydelse 224
7.1.2 Offentligt anställda 225
7.1.3 Offentliga regleringar 226
7.1.4 Den offentliga sektorns gränser 226
7.2 Den offentliga sektorns uppbyggnad och arbetssätt 228
7.2.1 Hierarki 228
7.2.2 Professionsstyre 230
7.2.3 Förvaltningskorporatism 231
7.2.4 Brukarinflytande 232
7.3 Medborgarna och den offentliga sektorn 233
7.3.1 Att lägga livet till rätta 234
7.3.2 Medborgarna och myndigheterna 235
7.3.3 Medborgarna och staten 237
7.3.4 Medborgarens möjligheter att påverka 238
7.3.5 De anställda och arbetsskadorna 239
7.4 Den offentliga sektorns resultat 241
7.4.1 Är utjämning möjlig? 242
7.4.2 Den offentliga sektorn och jämställdheten 246
7.5 Politikerna och den offentliga sektorn 248
7.5.1 Politik som styrning 248
7.5.2 Riksdagen 249
7.5.3 Regeringen 251
7.5.4 Makten att reformera 252
8 Makten över marknaderna 257
8.1 Medborgarna som konsumenter 257
8.2 Vad är marknadsmakt? 261
8.3 Från marknadsekonomi via blandekonomi till förhandlingsekonomi 262
8.4 Marknadsmaktens bestämningsfaktorer - teoretiska föreställningsramar 265
8.5 Marknadsmakt och internationell integration 268
8.6 Marknader, politik och organiserade intressen 269
8.7 Marknadsmakt och konsumentvälfärd i Sverige 273
8.7.1 Koncentration, vinster och marknadsmakt inom svensk
industri 274
8.7.2 Multinationell konkurrens och marknadsmakt 278
8.7.3 Den politiska marknaden för regleringar och indirekt
marknadsmakt 287
8.7.4 Konkurrenspolitik och marknadsmakt 292
8.8 Sammanfattning 298
9 Makteliten 301
9.1 Sverige: två eliter? 305
9.2 Elitbegreppet 306
9.2.1 Maktutredningens elitundersökning 309
9.3 Vägen till makten 317
9.3.1 Rörelsebakgrund 325
9.3.2 Andrarkins järnlag 330
9.4 Maktens ideologi 337
9.4.1 Åsiktsdimensioner 341
9.4.2 Partisympatier 347
9.4.3 Institutionella särkulturer 353
9.5 Den svenska maktelitens struktur 355
10 I de yttre krafternas våld? 359
10.1 Teknik och makt 359
10.1.1 Teknik som konstitution 361
10.1.2 Förhållandet mellan teknik och makt 363
10.1.3 Globalt och lokalt 364
10.2 Den internationaliserade ekonomin 367
10.2.1 Internationalisering och demokrati 367
10.2.2 Internationaliseringens ekonomiska grunder 369
10.2.3 Internationaliseringens effekter för olika grupper
371
10.2.4 Internationalisering och nationell
ekonomisk-politisk autonomi 372
10.2.5 Internationalisering, nationalstatens
handlingsalternativ och den svenska modellen 374
10.2.6 Konsekvenser av valutaregleringens avskaffande 376
10.2.7 Sverige och EG - harmonisering och autonomi 378
10.3 Den internationaliserade demokratin 381
10.3.1 Sveriges möjligheter att påverka internationellt
383
10.3.2 Den internationella maktutövningens nationella
återverkningar 385
10.3.3 Internationaliseringens konsekvenser för
medborgarna 387
11 Makt och demokrati under förändrade villkor 389
11.1 Slutet på en epok 389
11.1.1 Pågående förändringsprocesser 389
11.1.2 Den svenska modellen i omvandling 390
11.2 Medborgarnas makt 394
11.2.1 Könsskillnader 394
11.2.2 Ekonomisk ojämlikhet 394
11.2.3 Klasskillnader 395
11.2.4 Kunskapsklyftor 395
11.2.5 Regionala skillnader 396
11.2.6 Invandrare 397
11.2.7 Tillhörighet som resurs 398
11.2.8 Variationer över livsområden och över tid 399
11.3 Maktstrukturens förändringar 399
11.4 Samhällsutvecklingen och det demokratiska idealet 402
11.4.1 Medborgerlig nyorientering 403
11.4.2 Institutionell nyorientering 405
11.4.3 Medborgarna och demokratin 407
Bilagor
Bilaga 1 Direktiv 411
Bilaga 2 Forskningsprogrammets organisation 421
Bilaga 3 Publicerade skrifter 427
Bilaga 4 Medverkande 437
Bilaga 5 Sakregister 445 |
