Ett av de förslag i Lindbeckkommissionen som väckt mest oro bland riksdagsledamöterna är idén att minska antalet riksdagsledamöter.

En av ledamöterna har låtit ta fram en beräkning som gör gällande att en mindre riksdag skulle ge en ojämn fördelning. Svenska Dagbladet upprepar påståendet i en artikel i onsdagens tidning. Beräkningen är felaktig i tre avseenden.

För det första gör kalkylen det helt orealistiska antagandet att alla utjämningsmandat skulle hamna i de valkretsar där partierna redan tagit mandat. Det är helt omöjligt att i förväg veta exakt var utjämningsmandaten hamnar. Erfarenheten från hittills hållna val visar dock att utjämningsmandaten ökar den regionala spridningen. Folkpartistiska norrlänningar har exempelvis valts in på utjämningsmandat vid fyra val.

För det andra säger Lindbeckkommissionen inget om att antalet utjämningsmandat bör halveras från 40 till 20. Om så önskas kan en halverad riksdag behålla 40 utjämningsmandat för att säkerställa representativiteten.

För det tredje utgår kalkylen från att inga andra ändringar äger rum. En kompletterande modifiering vore att utjämningsmandaten tillsätts via rikslistor. Ett parti skulle då kunna garantera att det alltid hade åtminstone en ledamot från Norrland.

Nyhetsartikeln är ytterligare ett belägg på hur okritiska journalister återger bristfällig information från partsintressen. Kommissionen har fått en utmärkt illustration till förslag nummer 113, som handlar om en mer kvalificerad journalistutbildning.

- - - - -

I ett brev den 6/4 påpekade jag några brister i en beräkning som gjorde gällande att en minskad riksdag skulle leda till regionala orättvisor. Ett av mina påståenden, att beräkningen förutsatte att utjämningsmandaten skulle hamna i de valkretsar där partiet redan tagit fasta mandat, var inte korrekt, vilket jag beklagar. Det visar sig nämligen finnas ännu ett fel i artikeln, vilket vilseledde mig.

Min slutsats ändras emellertid inte. En halverad riksdag behöver inte leda till en ojämnare fördelning.