Sydsvenska Dagbladet den 13 juli 1997

Demokratins stora fördelar

Olof Petersson


Många har i sina arbeten stött på ord som kvalitetssäkring, utvärdering och benchmarking. Även om det alltid finns en risk för att det går mode i nya trender, ligger det ändå en sympatisk tanke bakom. I varje mänsklig verksamhet kommer det förr eller senare att gå fel. Men människan är en lärande varelse som har förmåga att utvecklas genom att korrigera misslyckanden.

Denna blandning av pessimism och optimism är också grundläggande för den politiska demokratin. Det demokratiska styrelsesättet är ingalunda den perfekta organisationsmodellen, men demokratin har en stor fördel gentemot andra maktsystem. Demokratin har förmågan att lära av misstag. Demokratin är ett dynamiskt system som hela tiden måste återerövra sig självt genom öppen debatt.

För tredje året i rad har jag varit med om att försöka utvärdera demokratin. Initiativet togs för några år sedan av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. SNS demokratiråd består av en grupp fristående statsvetare som gör en samlad bedömning av läget i svensk demokrati.

Arbetet i demokratirådet har varit mycket lärorikt. Uppgiften tvingades oss först och främst att tänka efter vad som mer exakt menas med demokrati. Det finns i debatten ingen brist på förslag. Problemet är snarast att meningarna är så delade. Var och en har en tendens att lägga in sitt önskesamhälle i demokratidefinitionen.

Ser man till den internationella demokratidebatten trots allt finns en relativt stor samstämmighet. Demokrati betyder ju folkstyrelse, så ett demokratiskt system måste låta medborgarna kunna vara med och påverka de politiska besluten under fri och öppen debatt. Den svenska regeringsformen inleds ju inte för inte med orden "All offentlig makt i Sverige utgår från folket".

Detta krav på medborgarstyrelse är en nödvändig, men inte tillräcklig förutsättning. Den offentliga makten utövas under lagarna, proklamerar grundlagen, och ger därmed ett eko av den gamla regeln att land skall med lag byggas. Fri- och rättigheter, rättssäkerhet och maktdelning är väsentliga inslag i ett demokratiskt samhälle.

En demokrati måste också ha möjlighet att genomföra de beslut som medborgarna och deras valda företrädare kommit överens om. Det politiska systemet måste ha kontroll över sina resurser, ha möjlighet att komma till beslut och förfoga över myndigheter och andra organ som kan genomföra besluten.

Demokratins ideal består därför av tre delar: medborgarstyrelse, rättsstat och handlingskraft. Den stora utmaningen är att utforma politikens spelregler så att de kan uppfylla alla tre kraven.

I årets rapport utvärderade vi hur demokratin fungerar inom EU, Sverige och kommunerna (Olof Petersson, Jörgen Hermansson, Michele Micheletti och Anders Westholm: Demokrati över gränser, SNS Förlag). EU fick underkänt, särskilt när det gäller medborgarstyrelsen. Svensk demokrati fick knappt godkänt. Kommunerna har problem att uppfylla rättsstatens krav.

I diskussionen efter publiceringen av vår rapport har flera ställt frågan om det är möjligt att tillämpa samma demokratiideal på så olika företeelser som den europeiska unionen och svenska landsbygdskommuner. Ingen förnekar att man ställa upp delvis olika praktiska krav för skilda slags politiska organisationer. Men demokratins grundvärden är universella. Därför är det befogat att betrakta EU och kommunerna i samma perspektiv. Därmed blir det också möjligt att jämföra om demokratins kvalitet skiljer sig mellan olika slags politiska inrättningar.

Vår undersökning öppnade möjligheten att pröva en gammal politisk teori, som också finns i modern tappning. Small is beautiful, hävda många, även i politiken. Demokratin trivs bäst i små miljöer, i det lilla grannskapet där alla känner alla. Decentraliseringstanken har ofta vägletts av denna tanke att besluten bör flyttas "närmare människorna".

En jämförelse mellan kommunerna ger dock inget entydigt resultat. I vissa avseenden är små landsbygdskommuner bäst på demokrati. De politiska partierna har där relativt flest medlemmar. Men i andra hänseenden är demokratin mer livaktig i stora kommuner. Medieutbudet är störst och den politiska debatten mer vital.

Små enheter har sin fördel i de nära, personliga kontakterna. Baksidan är att pressen mot likformighet kan bli för stor. De stora enheterna har större chanser att tolerera olikhet och mångfald. Pluralismen frodas bäst i större och blandade miljöer.

Det vore intressant om liknande demokratimätningar kunde göras i flera länder. En forskargrupp i England har påbörjat en "demokratirevision". Om fler följer efter öppnas stora jämförelsemöjligheter. Min gissning är att olikheterna mellan länderna skulle se ut ungefär som variationerna mellan kommunerna. Små enhetliga länder som Sverige kan ha fördelen av relativt stor närhet mellan väljare och valda. Trots påståenden om "en politisk klass" visar systematiska undersökningar att förtroendevalda i Sverige är mer representativa för sina väljare än i många andra länder. Stora federala länder lär ha sin styrka i mångfald, maktdelning och pluralism.

Det finns därför inget vetenskapligt belägg för att demokratin kräver en viss exakt storlek för att kunna utvecklas. Morgondagens politiska system kommer att vara organiserat i många parallella nivåer.

Många frågar sig om demokratin har någon framtid i en värld av uppbrutna gränser och tilltagande komp-lexitet. Demokratirådets rapport utmynnar i slutsatsen att demokratin trots sina brister har stora möjligheter att både överleva och dessutom utvecklas och fördjupas

Vi upplever nu inledningen på en ny världsordning. National-staternas monopol på den internationella politiken är över. Dagens med-borgare blir alltmer självständiga, kunniga och kritiska och de ställer ökade krav på delaktighet. Frivilliga organisationer spelar en ökande roll både lokalt och globalt. Massmedier och informations-teknik gör det möjligt för oss att se varandra och utbyta tankar. Ett globalt medvetande ger förutsättningar att förverk-liga drömmen om folkstyrelse och fred.

Olof Petersson
SNS