Osäker opinionspejling ersätter gedigen statistik

Dagens Nyheter, 29 januari 1998

Hans Bergström och Olof Petersson


Varje demokrati kräver att medborgarna har tillgång till information om sitt samhälle. Inte minst viktig är kunskapen om hur den demokratiska processen fungerar. Ett välfungerande samhälle behöver inte bara vägar, energiförsörjning och livsmedelsdistribution utan också en demokratisk infrastruktur.

Eftersom de allmänna valen är grundläggande för vårt representativa styrelseskick måste också den enskilde medborgaren ha möjlighet att skaffa sig information om valsystemet, de politiska partierna och de individuella kandidaterna. Men informationsbehovet upphör inte på valnatten. För att kunna tolka och förstå valutslaget måste medborgarna få tillgång till valresultatet. Faktaunderlaget måste presenteras på ett sådant sätt att det går att förstå.

Även om Riksskatteverket är högsta valmyndighet är det enligt en gammal tradition Statistiska centralbyrån som bär ansvaret för att publicera och sprida de officiella valresultaten. Serien av valrapporter bildar den svenska väljarkårens historiska minne. Alla kan lätt konstatera att valdeltagandet bland Fårös kvinnor i 1956 års riksdagsval var 66,8 procent och nedgången i valdeltagandet vid Europavalet 1995 var särskilt märkbar bland de lågutbildade.

Ända sedan 1950-talet har SCB och statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet burit gemensamt ansvar för de valundersökningar som blivit en standardkälla för kunskapen om väljarnas deltagande, röstning, partibyten, åsikter och uppfattningar. Det är den långa serien av valundersökningar som kunnat dokumentera det successivt sjunkande förtroendet för partier och politiker.

Vi som skriver denna artikel ingår i det programråd inom SCB som bland annat omfattar valstatistiken. Vid vårt senaste möte upplystes vi om en neddragning som allvarligt kommer att försämra kvaliteten i svensk valstatistik. SCB annonserar nu en dramatisk nedskärning i den del av anslaget som går till forskargruppen vid Göteborgs universitet. Vid nästa val blir det på sin höjd aktuellt med en reducerad datainsamling och ytterst begränsade möjligheter att analysera och sprida resultaten.

Detta besked ger anledning till dubbel oro. För det första kommer riskerar vår kunskap om valutslaget nu att allvarligt försämras. Hastiga opinionspejlingar av tveksam kvalitet kommer att ersätta gedigen statistik på vetenskaplig grund. Vi är fullt medvetna att de statsvetenskapliga valundersökningarna inte är tillräckliga som underlag för att kunna förstå dagens politik, men enligt vår uppfattning är de nödvändiga.

Det andra skälet till oro har att göra med den offentliga statistikens utarmning. Valundersökningarna visar att det går att förena en myndighets statistikproduktion med forskningens analysintresse. I stället för att utveckla denna form för ömsesidigt utbyte bidrar SCB till att bryta kontakterna mellan statsförvaltningen och samhällsforskningen. Uppenbarligen anser man sig ha politikernas stöd. Det är riksdagen och regeringen som genom statsbudgeten bestämmer statistikens inriktning. I den senaste budgetpropositionen skriver regeringen uttryckligen att SCB bör minska ambitionsnivån när det gäller bland annat valstatistiken. Närmare bestämt är det SCB tillsammans med tjänstemän och politiker i finansdepartementet och finansutskottet, i viss mån även konstitutionsutskottet, som bär det direkta ansvaret.

I en parlamentariska demokrati är det ändå till sist de förtroendevalda som har sista ordet. Det är riksdagens politiker som undergräver demokratins kunskapsunderlag.

Hans Bergström
Fil dr i statskunskap, chefredaktör för DN

Olof Petersson
Professor i statskunskap, ordförande för SNS demokratiråd, ledare för valundersökningarna 1973 och 1976


[ index ]
SNS, Design & produktion Lexivision