Eskilstuna-Kuriren 25 juni 2004


Sverige behöver en normativ konstitution
med folklig förankring

Sverige har en stark tradition av tryckfrihet och offentlighet. Frågan är hur man bäst ordnar det framtida grundlagsskyddet för dessa väsentliga delar av det demokratiska styrelseskicket.

Åke Wredén (21/6) vänder sig mot vårt förslag i SNS Demokratiråd att ersätta dagens fyra grundlagstexter med en kort och koncis konstitution. Om man tog bort merparten av tryckfrihetsreglerna och offentlighetsreglerna skulle det bli "lättare att urholka dem och att inskränka dem snabbt".

Men ingen kedja är starkare än dess svagaste länk. Det skydd som den svenska grundlagen ger i dag är inte så starkt som man kan tro. De fyra grundlagarna innehåller många detaljer och undantag och bildar en omfattande textmängd, vars syfte snarare är att beskriva än att normera den offentliga makten. Grundlagarna behöver dessutom ofta ändras för att anpassas till skiftande politiska omständigheter. Gränsen mellan grundlag och vanlig lag blir flytande. Sverige har en konstitutionell kultur där grundlagen sällan åberopas i politik och debatt, eller ens av de rättskipande organen.

Demokratirådets syfte är naturligtvis inte att försvaga yttrandefrihet och offentlighet, tvärtom. Skyddet för yttrandefrihet och offentlighet skulle inte försvagas, utan förstärkas om grundlagen blev mindre detaljerad, men tydligare än i dag.

En normativ, styrande konstitution med folklig förankring enligt de riktlinjer som vi utvecklar i vår rapport (Demokratins grundlag, 2004) skulle stärka den konstitutionell demokratin och därmed också tryckfriheten och offentligheten.

Olof Petersson, professor i statskunskap
Eivind Smith, professor i offentlig rätt
(medlemmar av SNS Demokratiråd 2004)