Väljarna ger mycket lågt betyg åt demokratin. Knappast någon anser att samspelet mellan väljare och valda inom EU fungerar tillfredsställande. Även medborgarstyrelsen på nationell nivå och i det egna landstinget får klart underbetyg. Endast den kommunala demokratin klarar sig någorlunda i väljarnas ögon.
Årets demokratiråd diskuterar problemen i ett demokratiskt system som är organiserat i många olika territoriella nivåer. I takt med att samhällsproblemen internationaliseras tvingas det politiska systemet att arbeta över de traditionella gränserna. Den internationaliserade demokratin letar fortfarande efter fungerande former som åtnjuter medborgarnas legitimitet.

Dagens demokratidebatt är fylld av farhågor. Bara några år efter demokratins seger i Östeuropa och åtskilliga u-länder har den optimistiska stämningen svängt över till sin motsats. Det finns till och med debattörer som betvivlar att demokratin kommer att överleva. De hävdar att demokratin alltid varit knuten till nationalstaten, att nationsgränserna nu suddas ut, att försöken att konstruera demokratiska institutioner i internationell skala har misslyckats och att politikens handlingsförlamning leder till att medborgarnas förtroende för systemet raseras.

Demokratirådet förnekar ingalunda att demokratin i dag står inför ett legitimitetsproblem, men påpekar också att medborgarnas misstroende inte är oföränderligt eller opåverkbart. Demokratin bygger på ett samspel mellan väljare och valda. Framsynt ledarskap kan återvinna medborgarnas förtroende.

Det finns också anledning att ifrågasätta de mest långtgående domedagsprofetiorna. Demokratins historia är inte endast knuten till nationalstaten. Folkstyrelseidéerna har länge praktiserats i lokala själstyrelseorgan, från de grekiska stadsstaterna, över medeltidens städer och byar till dagens kommuner och frivilliga organisationer. Det finns heller ingen anledning att räkna bort nationalstaten i förtid; under överblickbar tid kommer riket alltjämt att vara den viktigaste politiska beslutsenheten.

Den politiska organisationen genomgår för närvarande ytterst betydelsefulla förändringar. Den globala politiska nivån blir allt viktigare, likaså den europeiska, regionala, kommunala och lokala. Sverige och Norden som politiska arenor har möjligen inte ökat i betydelse, men har ännu så länge knappast minskat. Det betyder att den politiska makten inte bara flyttat från en nivå till en annan. Hela det politiska systemet ändrar utseende. Folkstyrelsen förverkligas parallellt på många olika territoriella arenor.