Att inte göra någonting åt tryckfrihetslagstiftningen innebär också en risk för att den uttunnas. Det skriver statsvetaren och forskningsledaren vid SNS Olof Petersson i ett svar till Åke Wredén (NU 41/07).

Åke Wredén placerar SNS bland de "mest radikala fienderna till den svenska tryckfrihetslagstiftningen". Bakgrunden torde vara vår senaste rapport från SNS Demokratiråd (Medierna och yttrandefriheten, SNS Förlag 2007), där vi kritiskt diskuterar de regler som i dag kringgärdar yttrandefriheten i Sverige.

Enligt Demokratirådets uppfattning vilar yttrandefriheten i Sverige på en grundlagsreglering som har betydande nackdelar. Den kommunikationstekniska utvecklingen gör det både orimligt och omöjligt att avgränsa en krets av traditionella medier med särskilt privilegierat grundlagsskydd. Det finns varken principiella eller lagtekniska hinder för att stärka grundlagsskyddet för den allmänna yttrandefriheten och samtidigt vidmakthålla grundläggande principer som offentlighetsprincip, censurförbud och meddelarskydd.

Sverige avviker
Yttrandefriheten i Sverige grundas dels på internationella konventioner, dels på landets grundlagar. Sverige avviker internationellt genom konstruktionen med fyra olika grundlagar, varav tre behandlar yttrandefriheten. Regeringsformen anger att varje medborgare har yttrandefrihet och informationsfrihet, men samma grundlag anger också att dessa friheter kan inskränkas av olika skäl. Möjligheterna att inskränka yttrande- och informationsfrihet är vidsträckta och diffusa, varför det konstitutionella skyddet för medborgarnas allmänna yttrandefrihet måste bedömas som förhållandevis svagt.

Tryckta skrifter skyddas av tryckfrihetsförordningen, som bland annat omfattar offentlighetsprincip, censurförbud, etableringsfrihet, meddelarskydd, ensamansvar, särskild rättegångsordning med jury samt en särskild katalog över tryckfrihetsbrott. För vissa övriga medier, såsom radio, television, film och video, finns motsvarande regler i yttrandefrihetsgrundlagen.

Teknikberoende grundlagar
Denna lagstiftningsteknik leder till att grundlagarna är teknikberoende och detaljerade. Det framstår ofta som godtyckligt varför vissa yttrandeformer har starkare grundlagsskydd än andra. Med den snabba utvecklingen inom kommunikationstekniken blir det allt svårare att dra en gräns mellan medier och andra yttrandeformer. I takt med att medborgarna får ökade möjligheter att komma till tals blir det ett allt större problem för den demokratiska rättsstaten att den allmänna yttrandefriheten har så svagt grundlagsskydd.

Den teknikberoende och detaljerade grundlagsstiftningen leder till en hög ändringsfrekvens. Eftersom grundlagarna anknyter till dagens medieteknik behöver paragraferna ofta aktualiseras. Konstitutionen blir därmed instabil, vilket står i strid med det allmänna kravet på stabila och förutsebara rättsregler.

Ökade framtidsproblem
Detta system har fungerat hjälpligt till dags dato, men i ett framtidsperspektiv synes det uppenbart att teknikberoendet och detaljeringsgraden leder till ökande problem. Allt större delar av det offentliga rummet riskerar att stå utanför reellt grundlagsskydd. Lagstiftningen får ökade svårigheter att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen och med ett stigande antal gränsdragningsproblem sprider sig ovissheten om vilka yttrandeformer som faller inom det skyddade området.

Systemet med separata grundlagar för tryckfriheten har diskuterats i flera årtionden. De som försvarar status quo brukar framför allt hänvisa till risken för uttunning av skyddet om TF skulle avskaffas eller utvidgas till fler medier. Vår rapport pekar på att också status quo innebär en risk för uttunning. Dagens grundlagsreglering är inte långsiktigt hållbar.


Olof Petersson
Statsvetare, forskningsledare vid SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle