Pressens Tidning, nr 17, 10 november 2005

Att skriva en debattartikel är att acceptera spelets regler
En ledare (Pressens Tidning nr 15) framför kritiska synpunkter på en debattartikel (DN 26 oktober) av mig och mina tre medförfattare i SNS Demokratiråd. I det senaste numret (Pressens Tidning nr 16) återkommer Torbjörn von Krogh till kritiken.
Anledningen till att vi avstod att svara på den första ledaren var att den inte behandlade vår rapport "Mediernas integritet" (SNS Förlag 2005, www.sns.se/dr). Kritiken mot oss inriktas på hur vi i debattartikeln hade presenterat en internationell undersökning där Sveriges pressetiska regelsystem fått ett medelmåttigt betyg.
Visst kan man diskutera hur forskningsresultat presenteras i medierna. Det finns alltid en risk att metoddiskussioner, begreppsbestämningar, nyanseringar och reservationer försvinner när forskningsrapporter ska omformas till att passa journalistiska mallar.
Det finns akademiska kolleger som hävdar att populärvetenskap i princip är omöjlig och att forskaren bör hålla sig i sitt elfenbenstorn.

Att skriva en debattartikel i en tidning innebär att acceptera spelets förutsättningar. Utrymmet är begränsat och åtminstone någon del av budskapet ska uppfattas som journalistiskt intressant.
Av den efterföljande debatten att döma uppfattades referatet av den internationella undersökningen som alltför tillspetsat. Det är beklagligt, eftersom det ställde sig i vägen för de övriga resonemang och undersökningar som artikeln innehåller och bygger på.
Det är dock viktigt att poängtera att jag före publiceringen hade förvissat mig om att den internationella undersökningen grundades på ett korrekt underlag (en engelsk översättning av spelreglerna för press, tv och radio) och tillämpade rimliga kriterier för betygsättningen.
Faktum kvarstår att de skrivna regler som ligger till grund för svenska mediers etiska självreglering av utländska betraktare uppfattas som jämförelsevis svagt. Svensk demokrati och svenska medier har andra starka punkter. Det uppmärksammas också i den internationella jämförelsen, liksom för övrigt också i "Mediernas integritet" Men det som drar ner helhetsbetyget är bristerna i de etiska reglernas utformning.

En debattör väljer givetvis vad som bör uppfattas som huvudfrågan. Att en ingress i en debattartikel fått en tillspetsad utformning. Eller att Sverige i en rapport om korruption i dagens värld får en anmärkning på grund av svagheter i det pressetiska regelsystemet.

OLOF PETERSSON
statsvetare, forskningsledare SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle)