Sundsvalls
Tidning 8 september 2003
"EU:s framtidskonvent
- ett lyckat experiment"
Framtidskonventet framstår som en positiv överraskning. Konventet utvecklade sig till ett framgångsrikt konstitutionellt experiment. Konventsmetoden har demokratiska kvaliteter, exempelvis ett relativt brett deltagande och stor öppenhet. Konventet har fört EU åtminstone något närmare idén om ett medborgarnas Europa. De skriver statsvetaren Olof Petersson som i dag medverkar vi Demokrativeckan.
I den allmänna opinionen har EU länge förknippats med byråkrati och Sverige med demokrati. Men i dag är det inte längre självklart att verkligheten är så svartvit.
Även Sverige har ett demokratiunderskott. Och EU befinner sig mitt uppe i en utveckling med mycket intressanta demokratiska drag.
Vad som framför allt påkallar en omvärdering av EU är det framtidskonvent som avslutades i somras. Under drygt ett år lyckades konventet, som bestod av ett drygt hundratal folkvalda från hela Europa, att nå en bred samstämmighet bakom ett förslag till en ny grundlag för EU.
Förslaget skulle visserligen inte lösa alla EU:s demokratiproblem. Men jämfört med dagens situation skulle den nya grundlagen medföra stora förbättringar, det är den slutsats som vi nyligen drog i SNS Demokratiråd ("Demokrati i EU", SNS Förlag). Konventet kommer att diskuteras vid Demokrativeckan och i SNS lokalgrupp i Sundsvall ikväll.
Det virrvarr av fördragstexter som nu ligger till grund för EU skulle nu bytas ut mot en enhetlig och relativt lättbegriplig konstitution. Den samhällsintresserade medborgaren skulle därmed för första gången få tillgång en officiell text som enkelt och rakt förklarar hur EU styrs.
Demokratin skulle enligt förslaget uttryckligen erkännas som grundläggande för unionen. Även om EU en gång började som ett ekonomiskt, tekniskt och diplomatiskt samarbete mellan Europas länder så har utvecklingen nu kommit dithän att EU ytterst bygger på idén om ett medborgarnas Europa.
Den nya grundlagen drar upp tydligare ansvarsområden för å ena sidan vad EU har hand om och å andra sidan vad som ligger hos medlemsstater, regioner och kommuner.
Konventet är en nyhet jämfört med tidigare fördragsändringar inom EU. Men den formella makten utövas alltjämt av den kommande regeringskonferensen med företrädare för EU:s alla medlemsländer. Ett nytt fördrag måste också slutligen godkännas av medlemsstaternas parlament.
Framtidskonventet framstår som en positiv överraskning. Konventet utvecklade sig till ett framgångsrikt konstitutionellt experiment. Konventet har fungerat bättre än de metoder som tidigare använts för att förbereda konstitutionella och institutionella förändringar i EU.
Konventsmetoden har demokratiska kvaliteter, exempelvis ett relativt brett deltagande och stor öppenhet. Konventet har fört EU åtminstone något närmare idén om ett medborgarnas Europa.
Man kan man till och med lära en del av konventsmodellen när det gäller konstitutionella och institutionella reformer inom ett land som Sverige. Steg för steg kan man diskutera sig fram till nya lösningar på det politiska systemets problem.
Först kommer diskussionen om demokratins grundläggande normer. Vilka ideal och kriterier bör vara vägledande för en demokrati? Sedan följer analys av bristerna. Vilka är de största demokratiproblemen i dag? Därnäst följer naturligen en inventering av lösningarna. Vilka är de möjliga reformalternativen? Slutligen finns ett behov av att diskutera och välja beslutsprocess. Kan konventsmodellen, mer eller mindre modifierad, vara lämplig?
Och varför sätter inte varje kommun igång en framtidsdebatt inom ramen för ett konvent? Här öppnas en möjlighet att lyfta fram och skärpa debatten om kommunens värdegrund, mål, strategier och, inte minst, hur medborgarna skall kunna påverka och utkräva ansvar.
Olof
Petersson
Statsvetare
SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle