Demokratin kan inte bygga sitt självförsvar på att det etablerade systemet är perfekt. Tvärtom är demokratins stora styrka att erkänna brister och att öppna för förbättringar.

Dagens demokratier står inför en enorm utmaning. Hittills har folkstyrelsens idé förverkligats i små lokalsamhällen och inom statliga ordningar. Nu är frågan hur demokratin skall kunna förverkligas inom ramen för hela världsdelar och kanske till och med i global skala.

Ett bidrag till denna debatt är vår rapport från SNS Demokratiråd. Titeln "Demokrati utan utland" hänvisar till att vår tid kan komma att bli känd som den period när utlandet försvann. Inom stora delar av samhällslivet har nationsgränserna förlorat all praktisk betydelse. För storföretagen är Sverige bara en marknad bland andra.

Samtidigt håller även det politiska livet att spränga nationalstatens ramar. Allt fler politiska frågor avgörs efter förhandlingar och beslutsprocesser som sträcker sig över nationsgränserna. Europeiska unionen är det hittills mest långtgående experimentet.

Dagens situation kännetecknas av en stor klyfta mellan å ena sidan demokratins ideal och å andra sidan ekonomins och politikens realiteter. Ekonomins globalisering har redan fått genomgripande konsekvenser. Det politiska livet blir alltmer gränsöverskridande. Men demokratins arbetsformer har ännu inte anpassats till de nya förutsättningarna. Dagens situation blir alltmer ohållbar.

Men demokratin har börjat söka nya arbetsformer. En tydlig tendens under senare år är att riksdagen och andra parlament ägnar större utrymme åt internationella frågor. Transnationella parlamentariska församlingar har också fått ett växande inflytande, inte minst Europaparlamentet. Partiernas internationella kontakter blir allt tätare.

Globalisering och europeisering behöver inte leda till att folkstyrelsen försvagas. Det finns stora men outnyttjade möjligheter att stärka de demokratiska inslagen i den internationella politiken. Därtill krävs en aktiv politik för demokrati utan utland.

Orsaken till dagens demokratiska underskott är inte endast brister i de formella beslutsreglerna och relationerna mellan olika institutioner, utan minst lika mycket avsaknaden av en demokratisk infrastruktur, av fungerande former för nyhetsförmedling, opinionsbildning och folkrörelsekontakter över gränserna.

Europeiska unionen är det hittills mest långtgående experimentet när det gäller internationell samverkan. Hur EU lyckas demokratisera sina beslutsformer kommer att få avgörande betydelse för utvecklingen av demokrati på global nivå.

I dag använder EU en dryg tredjedel av sin budget till så kallad strukturpolitik, som syftar till att främja den sociala och ekonomiska sammanhållningen. Det finns stora förutsättningar att överföra resurser till ett nytt slags strukturpolitik, en strukturpolitik för demokrati. Den politiska och kulturella sammanhållningen skulle kunna stärkas genom att främja en gränsöverskridande demokrati. Sverige har här viktiga erfarenheter att bidra med.

Den senaste tidens debatt om globaliseringsmotstånd och politiskt våld visar hur viktigt det är att vi från svensk sida medverkar i debatten om EU:s framtid.

Olof Petersson
Statsvetare, forskningsledare vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle