SNS DEMOKRATIRÅD 2003

Demokrati i EU
Olof Petersson, Ulrika Mörth, Johan P. Olsen, Jonas Tallberg

EU:s framtidskonvent har blivit överraskande framgångsrikt. Förslaget till en ny grundlag skulle minska demokratiunderskottet inom EU. Men en lång och svår politisk process återstår innan förslaget kan bli verklighet.

Demokrati i EU är 2003 års rapport från SNS Demokratiråd, som består av statsvetarna Ulrika Mörth från Stockholms universitet, Johan P. Olsen från Oslo universitet, Jonas Tallberg från Lunds universitet och UI samt Olof Petersson, SNS.

Rapporten i fulltext [pdf].

Slutsatser och sammanfattning [pdf].

Förlagsinformation om boken.

Summary in English.

Pressklipp.




PRESSMEDDELANDE 12 JUNI 2003

Konventet visar vägen till ett mer demokratiskt EU

EU:s framtidskonvent har blivit överraskande framgångsrikt. Förslaget till en ny grundlag skulle minska demokratiunderskottet inom EU. Men en lång och svår politisk process återstår innan förslaget kan bli verklighet.

Demokrati i EU är årets rapport från SNS Demokratiråd, som i år består av statsvetarna Ulrika Mörth från Stockholms universitet, Johan P. Olsen från Oslo universitet, Jonas Tallberg från Lunds universitet och UI samt Olof Petersson, SNS.

Konventet är en framgång
Framtidskonventet är ett lyckat konstitutionellt experiment, konstaterar Demokratirådet. Konventsmetoden har demokratiska kvaliteter såsom ett relativt brett deltagande och öppenhet.

Visserligen har konventet anklagats för att vara toppstyrt och för att ha haft svårt att överbrygga konflikterna kring EU:s inre organisation. Men konventet har fungerat betydligt bättre än de metoder som tidigare använts för att reformera EU.

Det som på sikt kan komma att visa sig bli konventets viktigaste bidrag är att man visat att det går att ersätta det nuvarande virrvarret av fördragstexter med ett samlat och relativt lättbegripligt dokument som i praktiken skulle fungera som unionens grundlag.

Praktiska lösningar på EU:s demokratiproblem
Även om mycket återstår när det gäller att skapa ett medborgarnas Europa innebär framtidskonventet ett stort steg framåt när det gäller EU:s egna demokratiproblem. Medborgarnas rättigheter i förhållande till EU får en starkare ställning. Principerna om representativ demokrati och deltagardemokrati erkänns nu uttryckligen som grundläggande för EU.

Beslutsfattandet inom EU förenklas och de rättsliga instrumenten blir överskådligare. Befogenhetsfördelningen mellan unionen och medlemsstaterna klaras också ut och de nationella parlamenten får den viktiga uppgiften att övervaka maktfördelningen.

Påståendet att den enskilde individen är maktlös inför EU riskerar att bli självuppfyllande, menar Demokratirådet och påpekar att det finns flera vägar att påverka unionen. Även om dessa hittills varit slingriga och svår-framkomliga så förbättras situationen med konventets förslag. Idén om ett medborgarnas Europa har kommit ett steg närmare verkligheten.

Snarare trots än tack vare Sverige
Visserligen har de svenska representanterna i konventet bidragit på enskilda punkter, exempelvis när det gäller öppenhet, jämställdhet och miljö. Men den svenska regeringen har uppenbarligen missbedömt konventets betydelse. Konventets förslag har snarare tillkommit trots än tack vare Sveriges officiella hållning.

I dag finns det därför ett särskilt behov av politiker som förmår att lyfta debatten till att gälla det europeiska unionsprojektets hållbarhet på lång sikt, som ytterst beror på om det kan vinna medborgarnas förtroende på grundval av en fungerande folkstyrelse, konstaterar Demokratirådet.

Demokrati är mer än konventet
Konventet har givit ett viktigt bidrag till debatten om hur man kan demokratisera, konstitutionalisera och effektivisera politikens styrelseformer. Framtidskonventet innebär ett steg framåt, men samtidigt återstår många frågor.

En fungerande demokrati i europeisk skala kräver att man först ställer frågan hur den enskilde medborgaren skall kunna få insyn, bilda sig en egen uppfattning, påverka och utkräva ansvar. Utan ett sådant konsekvent medborgarperspektiv riskerar de institutionella förändringarna bara att förbli en angelägenhet för den politiska eliten.

Grundläggande förändringar i ett politiskt systems levande konstitution och dess fundamentala institutioner, såväl som identitet och förtroende, kommer att ta årtionden. Det är orealistiskt att förvänta att de grundläggande spänningarna och konfliktlinjerna i Europa skulle kunna finna en varaktig lösning under loppet av något års konventsdebatt. Framtidskonventet bör ses som ett led i lång och djupgående historisk omvandlingsprocess i Europa.