SNS DEMOKRATIRÅD 2004
Pressklipp
Norges regering hänvisar till Demokratirådet
I en omfattande kommentar till den norska makt- och demokratiutredningen tar den norska regeringen upp flera av de synpunkter som SNS Demokratiråd framför i 2004 års rapport. Det gäller bland annat förslaget om positiv parlamentarism och tydligare uppgiftsfördelning mellan staten och kommunerna. Regeringens uttalande finns i en skrivelse till Stortinget (St.meld. nr 17 2004-2005).
Staten som hämsko, Lennart Hjelmstedt, Blekinge Läns Tidning 19/8 2004
Demokratirådet diskuterar i sin senaste rapporten den diffusa rollfördelningen mellan stat och kommun. Bland annat tror man att särskilda kommunalval skulle vara en dålig idé eftersom medborgaren inte längre kan urskilja vad som är statliga och vad som är kommunala beslut.
”Vi tror tvärtom att det skulle klargöra just den saken. Hur begränsat det kommunala självstyret i själva verket är skulle då uppenbaras.”
EU-anpassa inte yttrandefriheten!, Åke Wredén, Upsala Nya Tidning 28/7 2004
Det är detaljerna ”som ger tryckfrihetsskyddet i Sverige den stora styrka det har”. Helt centrala delar såsom ensamansvar, ansvarig utgivare, juryrättegång, meddelarfrihet, skydd för källor och offentlighetsprincip, kan inte skyddas effektivt med den grundlagsteknik SNS-boken föreskriver, alltså allmänt hållna principer som sedan kan omtolkas i vanlig lag eller i domstolar.
Svar från Olof Petersson och Eivind Smith 13/8
Är våra grundlagar skrotfärdiga?, Åke Wredén, Sundsvalls Tidning 9/7 2004 m.fl.
Mest slående är att SNS-gruppen vill få bort det noggranna grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefrihet. Det är det största angrepp som förekommit på tryckfrihetsförordningen på årtionden.
Vida ramar för utredning om grundlagen, Hallands Nyheter 5/7 2004
Intressant är också att folkomröstningsinstitutet ska utredas, på direkt begäran av riksdagsmajoriteten. I dag kan bara rådgivande folkomröstningar förekomma, förutom om grundlagsändringar. SNS Demokratiråd föreslog i sin slutrapport som kom häromdagen, att alla grundlagsändringar måste godkännas i folkomröstning.
Riksdagsmajoriteten har snarare sett folkinitiativ som en intressant möjlighet för en stark opinion att tvinga fram en folkomröstning.
Politiken tar inte semester, Håkan Larsson, Östersunds-Posten 3/7 2004
”SNS Demokratiråd skriver så här tänkvärt i sin årliga rapport:
’För att göra konstitutionen till folkets egendom bör det ytterst vara medborgarna själva som tar ställning till dess innehåll. Varje grundlagsändring bör därför godkännas genom en obligatorisk folkomröstning.’
Denna kloka synpunkt bör i högsta grad gälla när det handlar om att anta en överstatlig EU-konvention.”
Inspirerande konstitutionsdebatt, Johan Örjes, Hudiksvalls Tidning 28/6 2004
”En viktig punkt är att demokratirådet vill att konstitutionen ska bli ett folkets dokument och att Sveriges grundlagar ska samlas i ett dokument, som är mindre detaljerat och som inte ändras lika ofta som dagens svenska grundlagar. Där har de en viktig poäng. Den svenska riksdagen verkar inte hysa någon särskild aktning för de svenska grundlagarna, vilket inte minst märks i de ständiga ändringarna.”
Historiskt perspektiv missas i rapporten, Per Dahl, Barometern 24/6 2004
Så visas åter hur de gemensamma föreställningar som utgör det man kallar "nation" inte bara är våra egna. De är ett arv från tidigare generationer, de förändras av oss, de lämnas vidare till våra barn. Och det är de föreställningarna som väver samman det samhället konstitutionen ska vara ett uttryck för.
"Skriv ihop en grundlag som passar alla stater, och den kommer inte att passa någon", konstaterade en gång den franskspråkige tänkaren Joseph de Maistre. Faran är stor att SNS-samhällsvetarna har gjort just det fel han varnade för.
Grundlagens ställning bör stärkas, Hallands Nyheter 23/6 2004
Demokratirådets förslag att föra samman de fyra grundlagarna - förutom regeringsformen successionsordningen samt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen - är knappast någon fördel.
Däremot ligger det mycket i kravet på förenkling. Att den nya finska grundlagen kan uttrycka skyddet för äganderätten med 13 ord medan den svenska säger samma sak med 133 ord stämmer till eftertanke.
De viktigaste förslagen från Demokratirådet är dock att stärka domstolarnas självständighet och oberoende, och att tydligare klargöra ansvarsfördelningen mellan lokal och central nivå.
Tryckfrihet i fara, Södra Dalarnes Tidning 22/6 2004
Några professorer, knutna till Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) föreslår en uppluckring av svensk tryckfrihet, svensk yttrandefrihet och svensk offentlighetslagstiftning.
Fullt så öppenhjärtigt uttrycker sig herrarna emellertid inte i ämnet. I stället efterlyser man ett mer "normaleuropeiskt" perspektiv i frågan, varvid det typiskt svenska grundlagsskyddet för nyss nämnda rättigheter ifrågasätts.
Vilket är mer än lovligt smart. Utan grundlagsskydd kan nämligen offentlighetsprincipen, det vill säga medborgarnas rätt att ta del av offentliga handlingar hos myndigheterna, tas bort genom ett enkelt riksdagsbeslut. Varvid Sverige behändigt anpassats till just "normaleuropeisk" ordning.
SNS-professorer mot tryckfrihet, Åke Wredén, Eskilstuna-Kuriren 21/6 2004
”Ju mer trycket utifrån ökar mot offentlighetsprincipen, tryckfriheten och meddelarskyddet - de tre mest "onormala" sakerna i Sverige - ju farligare blir ’SNS-vägen’. Den normala ordningen i andra länder är lockande för dem som tycker att tryckfrihet och offentlighet är besvärande, och ju fler professorer som vill skrota Sveriges grundlagsmodell ju mer kommer aptiten att öka hos dem som tror att de skulle kunna få igenom en annan ordning.”
Svar från Olof Petersson och Eivind Smith 25/6
Viktigt med författningsdebatt, Vadstena Tidning 14/6 2004 m.fl.
Det är välkommet med en vitaliserad författningsdebatt i Sverige och Demokratirådets många förslag, både de självklara och de kontroversiella, tjänar bra som utgångspunkt för en bred och långsiktig diskussion.
Författningsfrågorna kan kännas ganska abstrakta och inte särskilt aktuella, men granskar man de närmare så har de en väldigt stor betydelse för medborgarnas vardag.
Det kanske viktigste ställningstagande som SNS Demokratiråd gör är att säga nej till den av statsminister Göran Persson och hans närmaste man Pär Nuder luftade idén om majoritetsvalsystem.
Fördjupa demokratin, Skånska Dagbladet 12/6 2004
Mest intressant är förslagen från SNS Demokratiråd som handlar om rollfördelningen mellan staten å ena sidan och kommunerna och landstingen å den andra. Ansvar och bestämmanderätt måste tydligare följas åt. ”Om den principen följs så får kanske kommunerna färre ansvarsområden men mer makt inom de områden som beslutas lokalt.”
Senatorn kommer tillbaka, Upsala Nya Tidning 11/6 2004
Demokratirådet vill att senaten ska väljas med ett starkt inslag och med ett valsätt som kraftigt minskar partiernas möjlighet att styra dess sammansättning. Genom att senaten förnyas successivt minskar dramatiken kring valen, tror forskarna.
”Men frågan är om det går att motivera särskilt många väljare att delta i val som inte uppfattas som dramatiska. En bättre idé vore att införa skilda valdagar och låta senaten väljas samtidigt med kommunalvalen.”
Ett Sverige märkt av s, Katrineholms-Kuriren 10/6 2004
Ett system med majoritetsval i enmansvalkretsar skulle ytterligare gynna socialdemokratin, skriver Katrineholms-Kuriren och hänvisar till Demokratirådets undersökning.
”Man kanske inte behöver alltför konspiratoriskt lagd för att misstänka, att de socialdemokrater som förespråkat enmansvalkretsar haft sina aningar om ett sådant systems konsekvenser.”
Tankar i tiden, Kristianstadsbladet 11/6 2004
”Nya regler för regeringsbildning. Reellt innehåll i slagordet kommunalt självstyre. Och en folkomröstning om en ny kortfattad text som ersättning för dagens fyra grundlagar.
Se där tre av de konstruktiva förslag som återfinns i Demokratirådets rapport Demokratins grundlag – tillika slutrapport från SNS författningsprojekt – som presenterades i går.”
”Demokratirådets rapport 2004 rymmer mycken klokhet. Den får förhoppningsvis stor betydelse för den kommande grundlagsutredningen. Det är den värd.”
Vitaminer till demokrati, Sydsvenska Dagbladet 11/6 2004
Om diagnosen går det att hålla med. Däremot är vissa av rådets recept mindre väl genomtänkta, anser Sydsvenskans ledarskribent. Ett grundlagskonvent kan leda till ogenomtänkta förslag och folkomröstningar ”är sällsynt illa lämpade för något så komplicerat som en konstitution”. När det kommer till grundlagsfrågor är det klokt att hålla fast vid traditioner och skynda långsamt
Men rådet har fler - och bättre - kurer för demokratin, till exempel nedbantade kommuner med större inslag av direkt medborgarstyre, fortsätter Sydsvenskan. Det är riktigt att staten bör ta ett ökat ansvar för de tunga välfärdsområdena. I dagens system liknar kommunpolitikerna allt mer statliga leverantörer utan egen makt.
Forskarpyttipanna om författning, Vestmanlands Läns Tidning 11/6 2004
I rapporten finns goda argument för ökat lokalt självstyre, men i praktiken överförs huvuddelen av kommunernas verksamhet till staten.
Tankarna om ett förändrat valsystem avfärdas däremot väl lättvindigt. Författarna räknar på en modell där halva riksdagen utses med enpersonsvalkretsar och den andra halvan proportionellt.
Det är mycket på en gång, men forskare och debattörer bör kanske hellre föreslå för mycket än för litet. Det ger mer utrymme för debatt och vidare funderingar. Rapporten spretar dock åt lite olika håll. Även forskargrupper måste kompromissa, och deltagarna styrs av olika värderingar.
Fria tankar om spelreglerna, Johannes Åman, Dagens Nyheter 11/6 2004
I mycket har Demokratirådet rätt. Det är olyckligt att Sverige i motsats till flera andra länder har en oläslig författning, skriver Johannes Åman och fortsätter: Kritiken av den svenska fördelningen av makt mellan nationell nivå, kommuner och landsting är också välgrundad.
Däremot ställer sig Åman tvekande till Demokratirådets slutsatser om valsystemet. ”Att ett parti helt dominerar politiken är inte bara oppositionens huvudvärk. Det är en svaghet i svensk demokrati. Men varken orsaken eller lösningarna ska sökas i vår författning.”
Folkets egendom, Maria Abrahamsson, Svenska Dagbladet 11/6 2004
En av Demokratirådets idéer som har goda utsikter att slå rot i folksjälen är förslaget om att skrota de lika ineffektiva som kostnadskrävande landstingen, skriver Maria Abrahamsson. ”Inte heller skulle jag ha något emot ifall det myckna talet om mer medborgerligt direktinflytande i form av fler lokala folkomröstningar också förverkligas.”
”Men den som hade sett fram emot handfasta förslag blir besviken. Själv är jag mest förvånad. I den glödheta diskussionen om hur makten i framtiden ska fördelas har rådet helt sonika hoppat över EU.”
