SNS DEMOKRATIRÅD 2005

Mediernas integritet
Olof Petersson, Monika Djerf-Pierre, Jesper Strömbäck, Lennart Weibull

SNS Demokratiråd lägger fram ett antal förslag om hur medierna kan stärka sin integritet.

Demokratirådet anser bland annat att mediernas egna spelregler behöver förnyas. Medieföretagen bör tydliggöra sina åtaganden, både inåt gentemot de egna medarbetarna och utåt i förhållande till allmänheten.

I Demokratirådet 2005 medverkar Monika Djerf-Pierre, Jesper Strömbäck, Lennart Weibull och Olof Petersson.


Rapporten i fulltext [pdf].

Förlagsinformation om boken.

Summary in English.

Debattböcker om medier 1962-2004 [pdf].

Pressetikens facit. Rapport av Britt Börjesson [pdf].

Etik och socialt ansvar hos svenska medieföretag. Kartläggning av Ethix [pdf].

Mediernas integritet. Vem granskar granskarna? Konferens SNS 27 september 2005.

Pressklipp.

PRESSMEDDELANDE 9 JUNI 2005

Mediernas integritet behöver stärkas

Medierna i dag befinner sig under stark press, inte minst till följd av den hårdnande konkurrensen. SNS Demokratiråd lägger fram ett antal förslag om hur medierna kan stärka sin integritet.

Frågan är hur svenska medier fungerar när det gäller regelverk, granskning och ansvarsutkrävande. Boken Mediernas integritet, som är årets rapport från SNS Demokratiråd, undersöker mediesystemet, medieföretagen, redaktionerna och journalisterna. Demokratirådet består av Monika Djerf-Pierre (Göteborgs universitet), Jesper Strömbäck (Mittuniversitetet Sundsvall), Lennart Weibull (Göteborgs universitet) och Olof Petersson (SNS).

Det finns flera utvecklingstendenser som på sikt kan innebära problem för mediernas förmåga att utveckla det slags fri och oberoende journalistik som krävs för att uppfylla folkstyrelsens krav på upplyst förståelse och fri åsiktsbildning. Diskussionen om mediernas roll har därför ett direkt samband med demokratins framtidsdebatt.

Dagens medier styrs av ett lappverk av lagar och regler som byggts på med tiden. Regelverket har blivit föråldrat och fungerar inte tillfredsställande i dagens mediemiljö, där globalisering, internet och andra tekniska förändringar suddar ut traditionella gränser mellan olika slags medier.

Granskningen av dagens medier uppvisar flera brister. Granskningsorganisationen är splittrad. Sverige saknar en samlande nämnd med uppgift att övervaka efterlevnaden av mediernas egna spelregler. Medieföretag och redaktioner framstår som slutna och ovilliga att bli granskade.

Ansvarsutkrävandet inom medievärlden försvåras av att det ofta är oklart vem som närmare bestämt skall stå till svars. I mediernas värld finns det makt utan ansvar och ansvar utan makt. De sanktioner som är knutna till mediernas självsaneringssystem framstår som måttliga. Journalistkårens yrkesetiska nämnd kan betecknas som tillbakadragen.

Kritisk granskning används alltför sällan för att lära av erfarenheter. Många redaktioner präglas av en monologkultur, inte en dialogkultur som bejakar samtal och kollegial kritik. Frånvaron av tydliga definitioner av god  journalistik och publicistik gör det svårt att värna journalistiska och publicistiska värden

Rapporten utmynnar i en oro för att dagens medier inte har tillräcklig integritet. Demokratirådets förslag inriktas dels på att utveckla mediernas egen förmåga att värna sin självständighet, dels på att stärka förvaret mot påtryckningar från yttre krafter av kommersiell, politisk och populistisk natur.

Demokratirådet anser bland annat att mediernas egna spelregler behöver förnyas. Medieföretagen bör tydliggöra sina åtaganden, både inåt gentemot de egna medarbetarna och utåt i förhållande till allmänheten. Journalistkåren behöver skärpa sin yrkesetiska regler. Också riksdagen kan bidra till att förstärka mediernas integritet, inte minst genom bättre grundlagsskydd för yttrandefriheten. Många särintressen försöker i dag påverka medierna, men omvärlden måste respektera den fria och oberoende journalistiken. Medierna kan också själva bidra till ökad förståelse genom en mer aktiv och kritisk mediejournalistik.

Demokratirådet konstaterar att delar av mediernas liv är onödigt hemlighetsfulla. Omvärlden behöver veta mer om mediernas villkor och arbetssätt. Den svenska folkstyrelsens stolta offentlighetstradition gäller också medierna.