"PAGROTSKY MISSKÖTTE (S)IN TANKEVERKSAMHET"
Expressen 29 september 2011
I stället för att lipa över starka motståndare borde Pagrotsky ta ansvar för sin rörelses intellektuella utarmning, skriver Olof Petersson.
I förra veckan lämnade jag SNS som protest mot behandlingen av en av våra forskare. Sedan dess har SNS vd avgått och styrelsen har inlett en process för att återupprätta förtroendet för organisationen.
Nu i efterhand ångrar jag inte mitt beslut. Men jag ångrar heller inte att jag för ett antal år sedan lämnade universitetet i Uppsala för att börja arbeta som forskare på SNS. Åren vid SNS gav mig möjlighet att bedriva storskalig samhällsforskning och att delta i samhällsdebatten.
Fram till den aktuella krisen var mina erfarenheter av SNS enbart goda. Jag fick arbeta under full akademisk frihet. Jag mötte aldrig något försök att styra forskningen i den ena eller andra riktningen.
Leif Pagrotskys bild av SNS är ovederhäftig. Artikeln har ett antal sakfel i beskrivningen av hur SNS fungerar. Påståendet att SNS kan inrangeras bland näringslivets tankesmedjor är helt enkelt felaktig. Beskyllningen är inte bara grundlös utan också förolämpande för mig personligen. Pagrotsky ifrågasätter hela min person som fri och självständig forskare.
Det har i och för sig hänt förut. När jag var ordförande för Ingvar Carlssons maktutredning fick jag ibland heta "sosselakej". När jag gick till SNS blev jag plötsligt "kapitalistlakej". Sådana okvädingsord brukar komma från trångsynta personer som inte orkar läsa böcker.
En annan fråga gäller de borgerliga tankesmedjornas övertag i svensk debatt. Man kan göra som Pagrotsky: lipa över att motståndarna är för starka. Men i stället för att försvaga motståndarna kan man själv försöka bli starkare. Arbetarrörelsen har under flera år misskött sin egen tankeverksamhet. Som socialdemokratisk ledargestalt bär Pagrotsky själv ett stort ansvar för sin rörelses intellektuella utarmning.
Studieförbundet Näringsliv och Samhälle har en blandad medlemssammansättning. Visst ingår företag och direktörer. Men inte hela näringslivet. De företagare som söker sig till SNS är de som förmår lyfta näsan över sitt kvartalsbokslut och söker vidga sina vyer. Under åren på SNS har jag haft en rad samtal, diskussioner och konfrontationer med ledande företrädare med näringslivet och andra samhällssektorer. Det har utvecklat mig som forskare.
Näringsliv och forskning kan lära mycket av varandra, men bör enligt min mening inte kopiera varandra. Det leder bara till elände om universitet försöker leka affär eller om man tror att entreprenörskap är detsamma som vetenskap. Det är just därför att verksamheterna är så olika som man har så mycket att lära av varandra.
SNS startades 1948 mitt under inrikespolitikens kalla krig, den benhårda konfrontationen mellan arbetarrörelsen och näringslivet. Då tog några unga direktörer initiativet till en organisation som kunde fungera som en mötesplats för ett sansat samtal mellan de olika parterna. För att få ett sakligt underlag för diskussionen började man tillfråga forskare.
Så har det i praktiken fungerat. SNS ordnar såväl offentliga möten som mer förtroliga samtal. Häromveckan ledde jag ett slutet samtal mellan Håkan Juholt och en krets beslutsfattare från näringslivet och andra delar av samhället. Vid en liknande övning för några år sedan deltog dåvarande kulturministern Leif Pagrotsky.
OLOF PETERSSON
Leif Pagrotsky skrev i Expressen den 28 september 2011.
