GÖTEBORGS-POSTEN DEBATT 30 JANUARI 2012

"Nya mutgranskarna måste röja sina källor"


En kommunal granskningskommission som nu ska inrättas i Göteborg kan knappast åberopa några sekretessbestämmelser. Kommissionen kan med andra ord inte utlova anonymitet. Och det finns fler juridiska nötter att knäcka för att den ska fungera som det är tänkt, skriver statsvetare Olof Petersson.

Det var säkerligen en god idé att tillsätta en oberoende granskningskommission för att utreda om något särskilt skapat grogrund för oegentligheterna i Göteborg. En sådan kommission skulle också kunna ge förslag på hur förtroendet kan stärkas för den demokratiska processen i Göteborgs Stad.

Enligt kommunstyrelsens beslut skall kommissionens ledamöter vara oberoende i förhållande till Göteborgs Stads nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag. Men kommissionen måste också ges reella möjligheter att genomföra ordentliga granskningar.

Man måste bland annat se till att stadens nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag tillhandahåller de handlingar som kommissionen finner nödvändiga för sin granskning. Dennis Töllborg påpekar också att granskningskommissionen borde ha makt att höra alla den önskar under sanningsplikt (GP Debatt 15/12-11).

Men det finns ett problem som antagligen utgör ett oöverstigligt hinder. Den typ av granskningskommission som Göteborg nu har beslutat om är rättsligt sett en del av det kommunala nämndsystemet. Den lyder därmed under vissa regler som gäller all offentlig verksamhet, däribland bestämmelserna om offentlighet och sekretess.

Det innebär att all inkommande post, såväl brev som e-post, omedelbart blir allmänna handlingar. Kommissionens arbetsmaterial blir offentligt så snart slutrapporten publiceras och arbetet avslutas. En kommunal granskningskommission av detta slag kan knappast åberopa några sekretessbestämmelser. Kommissionen kan inte utlova anonymitet.

Den som vänder sig till granskningskommissionen med känsliga upplysningar kan lika gärna ställa sig på Drottningtorget med en megafon.

Offentlighetsknipa

En granskningskommission kan säkert använda sig av skriftliga dokument men en huvudkälla måste otvivelaktigt vara upplysningar från anställda och förtroendevalda med insyn in stadens beslutsprocesser och maktstrukturer. Det är föga troligt att dessa personer skulle berätta öppenhjärtigt om de vet att överordnade och utomstående kan ta del av allt vad de säger.

Frågan är om staden över huvud taget kan klara sig ur denna knipa. Reglerna om offentlighet och sekretess finns i lagstiftningen. För några år sedan stiftade riksdagen en särskild lag som gav Säkerhetstjänstkommissionen möjlighet att hålla förhör under straffansvar och att bestämma om tystnadsplikt och sekretess. Detta var en tidsbegränsad lag som gällde just granskningen av Säpo.

Kanske behövs det nu en lag om kommunala granskningskommissioner. Uppenbarligen krävs det särskilda regler för att ge en sådan kommission reella möjligheter att genomföra sitt uppdrag.

Juridiska problem

Men en sådan lag kan nog ta både ett och två år att få fram. Det finns fler juridiska problem att lösa. Ska kommunala granskningskommissioner ges så mycket makt att det finns risk för konflikt med de kommunanställdas personliga integritet? Ska den politiska majoriteten i en kommun kunna tillsätta en granskningskommission för att härja med minoriteten? Ska staten gå in och lagstifta i detalj om hur kommunerna sköter sin granskningsmakt?

Göteborgs beslut om att tillsätta en granskningskommission kanske inte löser stadens aktuella förtroendeproblem men kan bidra till en mer allmän debatt om hur man kan skärpa granskningen av vad som händer i Sveriges kommuner.

Olof Petersson

författare och statsvetare, tidigare professor i statskunskap vid Uppsala universitet och forskningsledare vid SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.