SNS DEMOKRATIRÅD 1999
Demokrati på svenskt vis
Olof Petersson, Klaus von Beyme, Lauri Karvonen, Birgitta Nedelmann och Eivind Smith.
Är svensk demokrati annorlunda än i resten av Europa? I så fall - är det bra eller dåligt? Finns det särdrag som är värda att bevara eller skulle Sverige vinna på att det politiska systemet anpassades till förhållandena i andra europeiska länder?
I Demokrati på svenskt vis fortsätter SNS Demokratiråd granskningen av det politiska systemet. Årets rapport skildrar den svenska demokratin i ett europeiskt perspektiv. Behöver Sverige en författningsreform? Hur fungerar den svenska rättsstaten? Finns det ett europeiskt offentligt rum i Sverige? Hur lyckad var egentligen personvalsreformen? Det här är några viktiga frågor som tas upp i rapporten.
Democracy the Swedish Way. English translation.
Summary in
English.
PRESSMEDDELANDE 10 JUNI 1999
Europeiska samhällsforskare kritiserar svensk demokrati
Sverige saknar att europeiskt offentligt rum. Personvalsreformen var en misslyckad halvmesyr. Domstolarnas ställning borde ses över. Sverige kan bli en bättre konstitutionell demokrati. Det är några av slutsatserna i årets Demokratirådsrapport Demokrati på svenskt vis.
Årets rapport skildrar den svenska demokratin i ett europeiskt perspektiv. I Demokratirådet ingår fyra utländska forskare som är nära förtrogna med svenskt samhällsliv: professorerna Klaus von Beyme (Heidelberg), Lauri Karvonen (Åbo), Birgitta Nedelmann (Mainz) och Eivind Smith (Oslo). Rapporten har redigerats av Olof Petersson, professor i statskunskap och forskningsledare vid SNS.
Sverige saknar ett forum för Europadebatten
Sverige uppvisar ett demokratiskt underskott i sitt sätt att diskutera EU. För att debatten skall få en folklig förankring fordras ett europeiskt offentligt rum, ett forum för fortlöpande samtal i europeiska frågor. Demokratirådet anser dock att landet saknar ett sådant offentligt rum.
De svenska Europaparlamentarikerna riskerar att bli en från svensk debatt frikopplad kader av yrkespolitiker på ständig resa mellan Sverige, Strasbourg och Bryssel. Riksdagen har inte löst uppgiften att förmedla Europaparlamentarikernas erfarenheter till den nationella beslutsprocessen, menar rådet. Många svenskar är negativa till EU. Främlingskänslan riskerar att leda till en allmän förtroendekris för den svenska folkstyrelsen.
Personvalsreformen var misslyckad
Demokratirådet anser att personvalet blev en misslyckad halvmesyr. När Sverige till sist införde ett ökat personvalsinslag blev resultatet en kompromiss. Möjligheten att kryssa för en kandidat fick begränsat genomslag, dels därför att spärrgränsen sattes relativt högt, dels därför att de politiska partierna motarbetade alltför självständiga personkampanjer.
Därmed har Sverige övergivit det gamla valsystemets fördelar. I stället har man fått personvalets nackdelar utan att få dess fördelar. Ett alternativ är nu att gå tillbaka till det gamla systemet, ett annat att ta steget fullt ut och införa ett renodlat personval med obligatorisk personröstning.
Den svenska personvalsdebatten avslöjade att den traditionella demokratisynen har en kollektivistisk slagsida, enligt forskarna. Den officiella uppfattningen är att den politiska verksamheten främst utövas genom de politiska partierna. Partiernas företrädare gav sig aldrig in i personvalsdebatten och visade sig i praktiken ovilliga att öka det individuella inslaget i den representativa demokratin.
Behovet av författningsreformer är störst inom EU
Demokratirådet diskuterar behovet av en författningsreform. Flera mindre reformer i det svenska parlamentariska systemet skulle vara tänkbara, exempelvis ännu längre mandatperioder, minskad proportionalitet i valsystemet, höjd spärrgräns för småpartier och ändrad roll för talmannen vid regeringsbildningen. Behovet av sådana justeringar är dock inte akuta.
Den stora utmaningen när det gäller författningsreformer påkallas av EU-medlemskapet. Allt mer av den nationella politiken bestäms på den europeiska nivån. Europeiseringen påverkar alla delar av det offentliga Sverige, men från demokratisk synpunkt är det framför allt farhågorna att riksdagen marginaliseras som borde föranleda en författningspolitisk debatt. Det demokratiska systemet måste utformas så att Sverige bildar en stark part på den europeiska arenan, poängterar rådet. Om svenska domstolar inte själva förmår att hävda grundläggande rättsprinciper riskerar den dömande makten att allt mer flyttas över till domstolarna i Strasbourg och Luxemburg.
Sverige kan bli en bättre konstitutionell demokrati
Sverige kan definitivt bli en bättre konstitutionell demokrati anser rådet. Demokrati är inte bara majoritetsstyre. En rättsstat ställer också krav på rättssäkerhet, fri- och rättigheter och maktdelning. Rättsstaten står alltså inte i motsättning till medborgarstyrelse och handlingskraft. Tvärtom kräver demokratin ordnade och effektiva former för att folkviljan skall kunna komma till uttryck.
Förvaltningsdomstolarna i Sverige är paradoxalt nog både för starka och för svaga. Svenska domstolar var länge förhindrade att utöva rättslig kontroll av regeringsbeslut. Sett i ett europeiskt perspektiv har detta givit domstolarna en onormalt svag ställning i det offentliga livet. Däremot har svenska förvaltningsdomstolar en befogenhet som deras europeiska motsvarigheter saknar. I Sverige bedöms överklaganden i förvaltningsärenden som huvudregel inte endast med hänsyn till beslutens laglighet utan också deras lämplighet. Svenska domstolar har makt att inte bara upphäva ett beslut utan också att ändra innehållet.
Domstolarnas roll borde begränsas till att enbart pröva om förvaltningsbeslut strider mot någon rättsregel. De svenska domstolarna skulle då få befogenheter som stämmer överens med vad som är normalt i konstitutionella demokratier, enligt forskarna. Demokratirådet anser även att Sverige bör vårda och utveckla sin modell med självständiga förvaltningsmyndigheter. Ansvarsfördelningen mellan regeringskansliet och ämbetsverken kan göras mycket tydligare. Regeringen skall styra förvaltningen genom normgivning, inte genom att ingripa i enskilda ärenden. Uppgiften att tolka och tillämpa rättsnormerna bör ligga hos självständiga domstolar och ämbetsverk.
Sverige kan lära mycket från övriga Europa
Demokratirådets sammanfattande rekommendation är inte att Sverige på varje punkt skall anpassa sig till någon europeisk normalmodell, som för övrigt knappast existerar i verkligheten. På vissa punkter, exempelvis offentlighetsprincipen och modellen med självständiga ämbetsverk, är det snarast övriga Europa som bör lära av Sverige. Men det finns många delar av det svenska styrelseskicket som kunde ändras för att stärka demokratin.
Med större kunskaper om sitt eget förflutna och sina närmaste grannar skulle Sverige ha lättare att kritiskt och självständigt diskutera sig fram till hur landets demokratiska institutioner kunde förbättras.
