SNS DEMOKRATIRÅD 2002
Demokrati utan ansvar
Olof Petersson, Sören Holmberg, Leif Lewin, Hanne Marthe Narud
Sambandet mellan valutslag och regeringsbildning är svagt. Politikerna och systemet är inte tillräckligt lyhörda för väljarnas signaler. Regeringspartier som förlorat val sitter kvar. Den senaste mandatperioden har stödpartier haft rollen som både opposition och regeringsunderlag. Hur ska väljarna då kunna utkräva ansvar?
Om dessa problem i den representativa demokratin handlar årets rapport från SNS Demokratiråd. Rådet består 2002 av statsvetarprofessorerna Sören Holmberg från Göteborgs universitet, Leif Lewin från Uppsala universitet, Hanne Marthe Narud från Oslo universitet samt Olof Petersson, SNS.
Slutsatser och sammanfattning [pdf].
Pressklipp.
PRESSMEDDELANDE 13 JUNI 2002
SNS Demokratiråd föreslår skuggregering för starkare väljarmakt
Väljarna har svårt att utkräva ansvar
Sambandet mellan valutslag och regeringsbildning är svagt. Många regeringar som förlorar vid valen sitter ändå kvar. Man kan därför tala om en demokrati utan ansvar. Politikerna och systemet är inte tillräckligt lyhörda för väljarnas signaler.
Demokrati utan ansvar är årets rapport från SNS Demokratiråd, som i år består av statsvetarprofessorerna Sören Holmberg från Göteborgs universitet, Leif Lewin från Uppsala universitet, Hanne Marthe Narud från Oslo universitet samt Olof Petersson, SNS.
Representativ demokrati kräver inte bara framåtblickande mandat utan också tillbakablickande sanktioner. Väljarna måste ges bättre förutsättningar att bedöma hur väl deras valda representanter tillvaratagit deras intressen och önskemål.
Den representativa demokratin behöver följaktligen förstärkas, särskilt väljarnas möjligheter att genom sanktioner utkräva ansvar på valdagen. Riksdagen spelar en avgörande roll för väljarnas möjligheter att påverka regeringens sammansättning. Demokratirådet lägger fram flera förslag för att stärka väljarnas makt.
Minoritetsregeringar försvårar ansvarsutkrävande
Under minoritetsregeringar blir det ofta oklart om vilket eller vilka partier som står bakom olika beslut. Har vänsterpartiet och miljöpartiet under den gångna mandatperioden varit oppositionspartier eller regeringspartier? Demokratirådet presenterar undersökningar som visar att väljarna får allt svårare att urskilja klara regeringsalternativ.
Riksdagen bör utse majoritetsregeringar
Det finns stora nackdelar med grundlagens bestämmelser om hur riksdagen väljer statsminister. Regelsystemet har ökat risken för låsningar och behöver därför ändras. Erfarenheterna från andra länder talar för majoritetsregeringar. Frågan om regeringens partimässiga sammansättning bör också prövas efter varje val.
Skuggregering ger tydligare opposition
Maktväxling tillhör undantagen i svensk parlamentarism. Oppositionens svaghet beror framför allt på splittringen mellan de borgerliga partierna. Möjligheten till en skuggregering har inte på allvar prövats i svensk politik. Ett sådant skuggkabinett skulle bidra till att få till stånd en tydligare och synligare opposition.
Partier och medier blickar sällan tillbaka
Undersökningar visar att de svenska väljarna är relativt välinformerade. Men väljarna får i dag inte den information som behövs för att kunna utkräva ansvar av regeringen. Valmaterialet inför förra valet hade allvarliga brister. Partiernas valmanifest ägnades till allra största delen åt framtidslöften, medan redogörelserna för vad som faktiskt hänt under den gångna valperioden var ytterst knapphändiga.
Riksdagen bör rapportera till väljarna
Riksdagen borde inför varje val förse alla medborgare med en saklig och lättillgänglig skrift, som berättar om vad riksdagen har fattat beslut om sedan föregående val. Denna riksdagens skrivelse till väljarna skulle redogöra för de viktigaste politiska besluten, vilket eller vilka partier som har varit ansvariga, vilka alternativ som funnits och vad besluten i praktiken lett till för resultat.
Sverige behöver en klarare maktdelning
För att ansvarsutkrävandet skall fungera måste väljarna veta vad som ligger innanför respektive utanför regeringens domän av befogenheter. En otydlig maktdelning innebär dels att väljarna dömer regeringen för saker som den inte har makt över, dels att regeringen undslipper ansvar på grund av att väljarna är ovetande. Demokratirådet argumenterar därför för klarare maktdelning: en skarpare gränsdragning mellan offentligt och privat, tydligare uppgiftsfördelning mellan å ena sidan staten och å andra sidan EU, regioner och kommuner samt en bättre rollfördelning mellan politiker och tjänstemän inom staten.
