SNS DEMOKRATIRÅD 2004

Demokratins grundlag
Olof Petersson, Lauri Karvonen, Eivind Smith, Birgitta Swedenborg.

Den trettio år gamla regeringsformen har så stora brister att den bör bytas ut. Konstitutionella reformer skulle stärka den svenska folkstyrelsen. Den lokala självstyrelsen kan förverkligas genom nedbantade och friare kommuner. Riksdagen behöver kompletteras med en folkvald senat med uppgift att övervaka det demokratiska systemets funktionssätt.

Demokratins grundlag är årets rapport från SNS Demokratiråd, som avslutar SNS stora författningsprojekt. Demokratirådet 2004 består av Lauri Karvonen från Åbo Akademi, Eivind Smith från Universitetet i Oslo samt Birgitta Swedenborg och Olof Petersson, SNS.

Slutsatser och sammanfattning [pdf].

För beställa boken gå in här.

Summary in English 2008 [pdf].

Pressklipp.



PRESSMEDDELANDE 10 JUNI 2004

Sverige behöver en ny grundlag

Den trettio år gamla regeringsformen har så stora brister att den bör bytas ut. Konstitutionella reformer skulle stärka den svenska folkstyrelsen. Den lokala självstyrelsen kan förverkligas genom nedbantade och friare kommuner. Riksdagen behöver kompletteras med en folkvald senat med uppgift att övervaka det demokratiska systemets funktionssätt.

Konstitutionella frågor är försummade i svensk politik, konstaterar boken Demokratins grundlag, som är årets rapport från SNS Demokratiråd. Rapporten avslutar ett flerårigt forskningsprojekt om hur konstitutionella reformer kan förbättra svensk demokrati.

Demokratirådet består i år av företrädare för rättsvetenskaplig, statsvetenskaplig och ekonomisk forskning. I rådet ingår Eivind Smith (Universitetet i Oslo), Lauri Karvonen (Åbo Akademi), Birgitta Swedenborg (SNS) och Olof Petersson (ordförande, SNS). Forskargruppen analyserar den svenska grundlagen och lägger fram konkreta förslag till reformer.

Folkets konstitution
Sverige har en konstitutionell kultur där grundlagen sällan åberopas i politik och debatt, eller ens av de rättskipande organen. Ersätt dagens fyra detaljerade och beskrivande grundlagstexter med en enda samlad, kort och koncis grundlag av styrande karaktär, föreslår Demokratirådet.

En obligatorisk och beslutande folkomröstning bör bli ett led i processen fram emot grundlagsändring. Kontrollen av grundlagens efterlevnad behöver också skärpas. Demokratirådets förslag avser att göra konstitutionen till folkets egendom, inte bara politikernas, som i dag, eller juristernas.

Lokal självstyrelse
Grundlagens regler om kommunal självstyrelse är så vaga att de knappast ger någon vägledning. Den oklara uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna skapar en svårgenomskådlig maktstruktur och en otydlig ansvarsfördelning.

För att medborgarna ska kunna utkräva ansvar krävs ökad klarhet. Beslutsmakt och finansieringsansvar bör ligga på samma nivå som politiskt ansvarsutkrävande. Lokal självstyrelse kan förverkligas genom nedbantade och friare kommuner med större inslag av direkt medborgarstyrelse.
Staten bör överta det fulla ansvaret för de tunga välfärdsområdena, med stort inslag av individuell valfrihet. Landstingen kan därmed avskaffas. Kommunerna bör få stort utrymme att experimentera med egna lösningar när det gäller lokala angelägenheter.

Senat
Väljarna delegerar sin makt i en uppdrags- och ansvarskedja som ställer krav på både representation och ansvarsutkrävande. Det svenska systemet tillgodoser kravet på rättvis representation mellan riksdagspartierna. Men det personliga inslaget är mycket svagt. Demokratirådet föreslår en ny kammare, som skulle få som huvuduppgift att övervaka det demokratiska systemets funktionssätt, sammansatt av individuellt valda senatorer.

Ansvarsutkrävande
Svensk parlamentarism lider också av svaga möjligheter till ansvarsutkrävande. Minoritetsregeringar, oklart ansvar och bristande maktväxling präglar svensk politik. Lösningen ligger inte i att byta valsystem. De alternativ som förekommer i dagsdebatten skulle ytterligare permanenta det stora partiets dominans. En mer direkt reform vore nya regler för regeringsbildning, som stimulerar tillkomsten av majoritetsregeringar.

Grundlagskonvent
Hittills har grundlagsändringar vanligen tillkommit genom förhandlingar, kohandel och kompromisser mellan ledande företrädare för de politiska partierna. Alternativet är en folkligt förankrad författningspolitik. Långsiktighet och allmänintresse, inte kortsiktig partitaktik, bör prägla den författningspolitiska beslutsprocessen.

Demokratirådet föreslår att ett grundlagskonvent sammankallas för att utarbeta en ny konstitution för Sverige. Förslaget till en ny grundlag bör sedan underställas medborgarna i en folkomröstning.