SNS DEMOKRATIRÅD 2006
Mediernas valmakt
Olof Petersson, Monika Djerf-Pierre, Sören Holmberg, Jesper
Strömbäck, Lennart Weibull.
Få svenskar engagerar sig personligen i valrörelsen. Av 24 undersökta länder hamnar Sverige sist. De flesta kontakter mellan partier och väljare är indirekta. Medierna har stor betydelse inför valet, men mediernas makt håller nu på att förändras.Demokratirådet granskar i år mediernas roll i valrörelsen. Svenska väljare framstår som hyggligt välinformerade, men lätt blaserade åskådare till det politiska spelet. Allt fler väljare är osäkra på hur de ska rösta och många väntar ända in i det sista med att bestämma sig. Valrörelsen och därmed medierna har fått ökad betydelse för valutgången.
Men massmediernas och därmed journalisternas makt kan redan ha kulminerat. Nya medier dyker upp och valrörelserna står inför stora förändringar när det gäller maktrelationerna mellan medier, partier och väljare, konstaterar Demokratirådet.
Slutsatser och sammanfattning [pdf]
Media and Elections in Sweden. The SNS Democratic Audit of Sweden 2006 [pdf]
Svenska partibarometrar 2006 [pdf] Av Olof Petersson och Sören Holmberg
Par Condicio? Politisk partiskhet i italienska medier [pdf] Av Monika Djerf-Pierre och Lennart Weibull, JMG, Göteborgs universitet
De politiska partiernas medlemsutveckling [pdf]. Av Olof Petersson.
Medlemmar [13 KB xls] Antal medlemmar i politiska partier 1991-2004
Spinndoktorernas läkarstämma [1.68 MB pdf] Rapport från en amerikansk konferens. Av Olof Petersson, Sören Holmberg, Johanna Laurin och Jesper Strömbäck.
Medierna i valrörelser - skandinaviska perspektiv. Konferens 26 oktober 2005.
PRESSMEDDELANDE 8 JUNI 2006
Svenska väljare passiva i valrörelsen
Få svenskar engagerar sig personligen i valrörelsen. De flesta kontakter mellan partier och väljare är indirekta. Medierna har stor betydelse inför valet, men SNS Demokratiråd finner att mediernas makt nu håller på att förändras.
I andra demokratier är det vanligare att enskilda individer engagerar sig i valrörelsen genom att till exempel delta i möten och sätta upp affischer. Av 24 undersökta länder hamnar Sverige sist. Det händer också sällan att svenska väljare blir kontaktade direkt av partierna. I dag kommunicerar partier och väljare främst via medierna.
Mediernas roll i valrörelsen analyseras i boken Mediernas valmakt, som är årets rapport från SNS Demokratiråd. Demokratirådet består av Monika Djerf-Pierre (Göteborgs universitet), Sören Holmberg (Göteborgs universitet), Jesper Strömbäck (Mittuniversitetet Sundsvall), Lennart Weibull (Göteborgs universitet) och Olof Petersson (SNS).
Svenska väljare framstår som hyggligt välinformerade, men lätt blaserade åskådare till det politiska spelet. Allt fler väljare är osäkra på hur de ska rösta och många väntar ända in i det sista med att bestämma sig. Valrörelsen har fått ökad betydelse för valutgången.
När journalisterna tog makten över valprogrammens uppläggning i radio och television blev de politiska partierna beroende av medierna för att nå ut till väljarna. Men massmediernas dominans håller nu på att brytas. Bloggar och andra nya kommunikationsmedel kan innebära en renässans för äldre tiders lokala och direkta kontakter mellan väljare och valda.
Valrörelsernas nyhetsjournalistik består alltjämt, men dess förutsättningar håller på att förändras. Mediernas uppsplittring och kommersialisering sätter kvalitetsjournalistiken under hårdare press. Personifieringen ökar genom starkare fokus på partiledarna. Politiken populariseras och populärkulturen politiseras. Det redovisande uppdraget ersätts av tolkningsjournalistik där reportern som expertkommentator analyserar politiska händelser, spekulerar om framtiden och bedömer politikernas agerande, kompetens och moral.
Efter en systematisk granskning återstår inte mycket av den ofta framförda tesen om valrörelsernas amerikanisering. Det finns stora skillnader mellan svenska och amerikanska valrörelser och det går inte att spåra någon enkel utvecklingslinje.
Demokratirådet återfinner stora variationer mellan olika länder och tidsperioder. Valrörelser följer sällan några enkla mönster och är därmed oförutsägbara. Ett parti kan bli mediernas favorit i ett val, men stämplas som förlorare i nästa. Mediernas valbevakning är varken vänstervriden eller högervriden, men däremot medievriden. Politiken skildras ofta som ett taktiskt spel.
De senaste årtiondenas valrörelser har präglats av mediernas valmakt, i dubbel mening. Mediernas fick makt att välja hur de skulle skildra partier och politik. Medierna har haft stark makt över valrörelserna. Men mycket tyder nu på att de journaliststyrda massmediernas epok kan vara på väg att avlösas av en ny fas.
Massmediernas och därmed journalisternas makt kan redan ha kulminerat. Nya medier dyker upp som kan bilda bas för andra gruppers makt. Valrörelserna står inför stora förändringar när det gäller maktrelationerna mellan medier, partier och väljare.
